Fartkameror drar in 150 miljoner kronor varje år

Antalet fartkameror längs svenska vägar ökar markant.
Snart finns ett par tusen i landet.
I år genererar kamerorna 150 miljoner kronor till statskassan.

helskärm

Idag finns 1 500 fartkameror utplacerade längs det svenska vägnätet. Kameror som årligen fångar fortkörare som betalar omkring 150 miljoner kronor i böter – trots att bara 35 procent av fortkörningarna bötfälls. Men de leder också till att farten minskar.

Ta ner hastigheten

Nu ska antalet fartkameror utökas med 50 procent. Under 2017 installeras 250 nya kameror. Lika många blir det under 2018 och 2020 är målet att det ska finnas 2 250 svenska trafiksäkerhetskameror.

Kamerorna är en smärre kassako. I genomsnitt blir det 100 000 kronor per kamera och år. Men en kamera kostar samtidigt en miljon kronor att bygga.

– Men det övergripande målet är inte att maximera antalet böter utan att få ner medelhastigheten på sträckor där vi vet att olycksrisken är hög och försöka minimera antalet skadade i trafiken, säger Anders Drugge, sektionschef vid polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK) i Kiruna.

Mc-förare slipper

Varje år skickar kamerorna längs de svenska vägarna omkring 300 000 bilder till ATK för utredning och lagföring. Bara en tredjedel av de registrerade fortkörningarna leder till böter – 35 procent. Många ärenden läggs ner på grund av att snö, regn eller smuts på kameraskåpet leder till för dålig bildkvalitet.

Mc-förare, som har registreringsskylten bak och dessutom hjälm, går fria. Utländska bilister lagförs inte heller eftersom ATK saknar deras körkortsbilder.

Hos ATK i Kiruna finns också styrcentralen som på distans aktiverar alla fartkameror. Om kamerorna är aktiverade eller inte beror på olycksbelastning och trafikintensitet på den aktuella vägsträckan.

En miljard i böter

Längs svenska vägar uppmärksammas bilister ofta med en vägskylt om en förestående trafiksäkerhetskamera.

I Danmark använder man sig av en annan teknik. Här finns omkring 100 civila polisbilar som fotograferar fortkörare och som kan placeras på mer oväntade platser. Prognosen, för 2017, tyder på att de danska fartkamerorna drar in nästan en miljard kronor under året.