Läser tidningen – när han testar superbilen

Aftonbladet Bil gav sig ut på motorvägen och provade autopiloten i Tesla Model S: ”Hjärtat i halsgropen”

Går det att köra en superbil utan att titta på vägen?

Svaret är ja, om bilen är en Tesla.

För trots ösregn släppte Aftonbladet Bil ratten på motorvägen och läste tidningen.

Automatiska system som håller bilen på vägen finns det många av.

Flertalet biltillverkare har system som i mer eller mindre grad sägs vara ”körassistenter”.

Men Tesla sticker ut hakan. De har ingen assistent – deras bilar är utrustade med en autopilot.

– Vårt system är överlägset bäst. Vi kallar det för en ”beta-version”, men med det menar vi inte att det inte är ett färdigt system, utan bara att vi kommer att uppdatera den. Jag kan inte säga exakt när, men det kommer ske inom kort, säger Teslas kommunikationschef Esben Pedersen till Aftonbladet Bil.

Fungerar inte med snö

Teslas system bygger, precis som många andra, på en kombination av adaptiv farthållare och en filhållarassistent. Är filmarkeringarna tillräckligt synliga så håller bilen, i det här fallet värstingversionen P90D, kursen.

När Aftonbladet Bil efter en kort demonstration rullar ut i Stockholmstrafiken är det inte precis de bästa förhållandena för att testa ”ny häftig teknik”.

Autopiloten måste som sagt se filmarkeringarna för att vilja ta över kontrollen. Och som Esben varit tydlig med att säga, ”nej, det fungerar inte om det är snö på vägarna” och ”regnar det mycket kan det bli mycket reflektioner som stör”.

Det känns inte heller helt naturligt att köra ut på motorvägen – och slå upp tidningen.

Den stora skillnaden mot exempelvis Mercedes ”Intelligent Drive” är att Tesla är så övertygade om att systemet fungerar att, så länge autopiloten bedömer, de låter föraren göra något helt annat än att hålla i ratten.

Känns onaturligt

Så hur var det att åka Tesla?

Det ska sägas: autopiloten fungerar väldigt bra, även om det känns onaturligt att ”aktivt välja” en distraktion när man sitter bakom ratten. Man är helt enkelt så invand på att köra bil – att det blir en tankevurpa när man ska vara passagerare i förarsätet.

Systemet fungerar bra även i rätt skarpa kurvor och det är stundom med hjärtat i halsgropen som vi låter bilen navigera in till Stockholms innerstad. Men man måste vara beredd att ta över, halkar systemet ur så får man en audiovisuell varning och sen är det bara att hugga tag i kringlan.

Men det är också förväntat. Autopiloten är än så länge bara på första pinnen på en längre stege. Den anpassar sig inte efter hastighetsbegränsningar eller håller koll på vägskyltar automatiskt och den byter inte fil. Förvisso kan man om man vill dra på blinkersen och styra in i annan fil utan att systemet stängs av. Men än så länge är det tydligt: aktiva val är något som ligger på föraren.

Autopiloten, som passivt stödsystem som tar hand om den ”tråkiga” körningen, måste dock sägas göra sitt jobb utmärkt.

Vid motorvägskörning eller infartspendling lär den vara behaglig, om inte någon stressad rackare kastar sig in tätt framför – vilket kan resultera i en högst otrevlig reaktion från bilen.

”Teståkningen” vi hann med var inte lång, men den gav en bra inblick i hur långt Tesla har kommit. Deras autopilot är helt klart mjukare än andra system och om man bara vänjer sig lär det vara mer avslappnande för föraren med tiden.