Ren naturkraft

Lilla Pinin – mer än trend-jeep

Mitsubishi Pajero Pinin är en flört med folk som vill ha en liten smidig stadsjeep.

Men den är dessutom en alldeles riktig och äkta terrängbil vilket skiljer den från många av konkurrenterna.

Japanska Mitsubishi var länge marknadsledande i Sverige med sin stora Pajero. Men det var före jeepboomen. Det var på den tiden när folk oftast köpte en terrängbil för att de behövde en.

Så kom trenden och så kom alla jeepbetonade bilar utan mer än utseendet och markfrigången gemensamt med terrängbilarna. Pajero kom i nya versioner som höll sig kvar på toppen, och i terrängen.

Lilla Pajero Pinin ritades av italienska designfirman Pininfarina och det är faktiskt den världsledande formgivarens fabrik som bygger bilen också.

Först kom en kort version med två dörrar och nu den lite längre och mer användbara med fyra dörrar och mer bagageutrymme.

Trogen konceptet

Pininfarina har hållit sig det ursprungliga Pajerokonceptet trogen. Det syns lång väg att bilarna är släkt och bland annat är den unika kraftöverföringen samma som i den stora bilen.

Det innebär att Pinin kan köras bakhjulsdriven på vanlig väg. Det spar bensin och sliter inte så hårt på kraftöverföring och däck.

På grus, i regn och på snö och is kopplar man in fyrhjulsdriften, man behöver inte ens stanna för att göra det. När hästsläpet inte vill släppa från lervällingen kopplar man in differentialspärren mellan hjulaxlarna och räcker inte det finns det lågväxel. Då blir Pinin en extremt komfortabel traktor som tar sig fram var som helst.

Pajero Pinin är ett gammaldags rambygge, konstruerad på samma sätt som man byggt terrängfordon i alla tider. Men det är inte själva ramen som gör Pinin terränggående utan tankesättet när den konstruerades. Jämför med till exempel Landrovers motsvarande modell Freelander som byggts för gator och vägar. Freelander saknar precis som de flesta andra jeeparna i klassen lågväxel och differentialspärrar. Risken när man tar ut en sådan bil i lervällingen är att den kör fast.

Allt känns gediget

Fördelen med Freelander och company är att de kan kan göras mer komfortabla på allmän väg.

Pinin är lite stötig, bullrig, svajig. Styrresponsen är långsam och bilen blir trulig och motsträvig på krokvägar och i stadstrafik.

Det är ombonat men japanskt grått inne i kupén. Jag anar att japanerna inte låtit de italienska formgivarna skapa fritt. Men allt känns gediget, det kanske trots allt är viktigast.

Motorn slutligen är Mitsubishis direktinsprutande bensinmotor som påstås vara snål och miljövänlig. Nu var den inte anmärkningsvärt snål under testperioden och för att bli miljövänlig måste Mitsubishi förbättra avgasreningen. Det är för mycket kväveoxider och partiklar i avgaserna.