Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Sveriges största vinterdäckstest

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-10-11

30 mil norr om polcirkeln fann vi årets bästa däck

Snart dags för minusgrader, slask, is, snö, sladdar och blixthalka. Då passar vi på att kora årets bästa vinterdäck.

Aftonbladets Robert Collin och Lasse Allard åkte till Ivalo i norra Finland för att finna 2005 års vinnare.

Det är slutet av februari. Efter ett par månader i mörker har solen kommit tillbaka och lyser försiktig upp Nordkalotten igen.

Ivalo, trettio mil norr om Polcirkeln, är världens nordligaste biltestcenter.

Och framförallt det främsta vinterdäcktestarstället. Här har Nokian och Michelin egna testbanor och här är alla andra, inhyrda hos Testworld som även Aftonbladet använder.

Fotografen Lasse Allard och jag har varit här nästan varje år sen mitten av 1980-talet. Banorna har blivit bättre, liksom bilarna. Och däcken har blivit mycket bättre. Men mörkret är det samma. Och kylan.

Men termometern måste hålla sig över tio minusgrader.

Annars är det för kallt för däcktester. Isen blir för hård, och gummit blir för hårt för att testet ska bli rättvisande.

Vi vill ju testa vid temperaturer som liknar svensk vinter, det får inte vara arktisk polar-kyla.

Och precis som däcktillverkarna måste vi testa på tidiga våren för att ha resultaten framme till hösten.

Greppet rakt fram

Bromsning rakt fram är grunden för alla däcktester. Vi gör det om och om igen. Bromsar mellan 16 och tjugo gånger med varje däck innan vi byter till nästa omgång, och efter tre testdäck kommer referensdäcken på. Det är med dem vi kan kompensera för yttre faktorer som varierande temperatur.

Full broms med abs, på slät is där inga andra dubbspår påverkar greppet.

Sen räknar vi och efter ett par dar gör vi om serien igen.

Och sen gör vi om hela proceduren en tredje gång. För att vara riktigt säkra.

Samma sak med accelerationsproverna. Och inte gör vi testet för att det är viktigt att vara snabbast vid rödljuset utan för att accelerationen är ett mått på framkomligheten.

Kommer jag upp för min branta garageuppfart även vid frosthalka?

Klara kurvan

Greppet i längsled är basen, men det måste gå att svänga också. Och däcket måste ha ett bra förhållande mellan längs- och sidgrepp för att färden ska bli säker. Först testar vi sidgreppet i en cirkel, runt, runt, precis på släppgränsen. Nästa prov är isbanan där både längsgreppet, acceleration och broms måste fungera tillsammmans med sidgreppet i kurvorna.

Snöväder

Greppet i snö testar vi på motsvarande sätt, på banor som är så väl preparerade att fästet inte varierar från däck till däck men även här har vi referensdäck för att kompensera för yttre störningar. I snö spelar dubbarna ingen roll, här är det gummiblandning och mönsterutformning som klarar greppet.

Barmarksvinter

Rent generellt är ett bra vinterdäck dåligt på barmark. Gummi som greppar snö och is fäster dåligt på asfalt. Dessutom är vinterdäckens mönster utformade som mjuka följsamma lameller som försöker hitta fäste i halkan. Såna mönster viker sig lätt vid extrema situationer på asfalt, som en undanmanöver eller tvärnit.

Mer än en gång under åren har vi testat nya vinterdäck med lysande egenskaper på vinterföre, men som sen visat sig i princip farliga på asfalt. Därför spar vi alla testdäck till försommaren och testar på våt och torr asfalt.

Slaskvinter

I Mellansverige är det ofta slask långa perioder. Saltslask eller snösmältningsslask. Hur bra är däcken på att dränera bort slasket? Vi testar även det.

Och komforten. Bullrar det mycket om dubbarna? Vinglar det mycket på spårig väg? Vi testar det också.

Om och om igen.

I testlaget ingick:

Robert Collin

Följ ämnen i artikeln