Hur brrr...a är kupévärmen?
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-01-10
Aftonbladet tar tempen på 6 familjebilar
Is och imma på rutorna, kalla fötter, varmt om huvudet och dragigt kring knäna.
Biltillverkarna har svårt att klara ett bra klimat i bilen på vintern och inte är det lättare i en minibuss med stora uppvärmningsvolymer och glasrutor runt om.
Vi har klimattestat sex populära familjebilar ur tre storleksklasser.
För att personerna i bilen ska uppleva ett bra klimat krävs en hel del av bilens värme/ventilationssystem.
Golvnivån ska till exempel ha högre temperatur än huvudnivå och en aktiv förare vill oftast ha lägre temperatur än en passiv passagerare.
Kall strålning från omgivande ytor, som till exempel fönster och dörrar, upplevs som obehagligt och ska hållas så låg som möjligt.
För att en bil ska få toppbetyg i testet krävs dessutom att värmenivån är jämn och även att fördelningen i bilen är så jämn som möjligt och att värmen kommer snabbt.
Ny unik mätmetod
Innerklimat i en bilen mäts enklast och oftast med hjälp av vanliga termometrar fasttejpade runt om i bilen.
Sture Elnäs med företaget Heatman har vidareutvecklat klimatmätningens konst och kan med sin exklusiva testapparatur inte bara mäta faktisk temperatur utan också upplevd.
Hemligheten sitter i ett egetutvecklat dataprogram och arton känselkroppar som är lika känsliga som mänsklig hud. För att efterlikna människans reaktioner så nära som möjligt värms känselkropparnas ytor upp till kroppstemperatur.
Lufttemperatur, lufthastighet och omgivande ytors strålning mäts kontinuerligt och lagras i datorn.
Varm luft med hög hastighet upplevs faktiskt som avkylande, vilket gör detta sätt att mäta klimat så mycket verkligare och därmed bättre än med vanliga termometrar.
Så testas de
Inför ett test står bilarna för avkylning under natten.
Mätutrustningen kopplas upp i var och en av bilarna som sedan körs i cirka 40 minuter på en varierande körslinga bestående av stadstrafik, landsväg och motorväg.
För bilar med automatisk klimatanläggning ställs temperaturen in på 22 grader som är en behaglig komforttemperatur.
För bilar som saknar automatik ställs till en början värmereglaget på full värme och fördelningsreglaget på en mix mellan rutor och golv.
Fläktreglaget ställs på steg två.
När temperaturen upplevs som tillräcklig justeras värmen ned och fördelningsreglaget justeras efter behov mot golvläget.
Samtliga luftutsläpp justeras fullt öppna och så rakt ut från panelen som möjligt.
Hur gick det då för våra familjebussar?
Bara halvbra, dessvärre.
Precis som man kunde förvänta sig så gjorde de stora luftvolymerna i bussarnas kupéer det extra tufft för värmesystemen.
En mellanstor familjebuss, som en VW Sharan, har betydligt mer än dubbelt så mycket luft i kupén än en vanlig sedan, och glasytorna är också betydligt större. Oisolerade fönsterglas är kupéklimatets värsta fiende.
Den bästa av de sex testade bussarna, den kompakta Opel Zafiran, skulle hamna i mellanskiktet om vi jämför den med en konventionell bil i mellanklassen.
Klena betyg
Chevrolet Transport har med sitt extra värmeaggregat bak bra kapacitet, men har kroniska besvär med att hålla imman borta och får bara två plus i betyg.
Övriga testade familjebussar får klena betyg, och allra sämst är Mitsubishi Space Wagon som är svinkall på golvet bakåt i bilen.
Bättre värmeanläggningar med mer sofistikerad fördelning fram och bak i kupén är ett måste för att familjebussen ska bli ett fullgott vinteralternativ till kombin.