Hur såpan om SAAB blev en Peking-anka

Robert Collin

Robert Collin: Så gick turerna mellan Detroit, Trollhättan – och Peking

helskärm

Såpan om Saab rullar vidare med nya avsnitt nästan varje dag. Det har gått ett år av hopp och förtvivlan, med halsbrytande intriger i Trollhättan och Rüsselsheim och i maktens korridorer i Detroit och Washington – och Peking.

• Det är en av de första dagarna i december för ett år sedan. Krisdrabbade General Motors högste chef Rick Wagoner tar privatplanet

till Washington för att försöka få loss ett nödhjälp-lån från Kongressen på 140 miljarder kronor.

– Vi säljer Saab, så slipper vi i alla fall ett problem, lovar han.

• Saab bygger fel bilar, säger näringsministern Maud Olofsson. Trollhättefabriken kan bygga vindkraftverk istället.

• Men Saab-chefen Jan Åke Jonsson jobbar på att rädda fabriken. Ja, hela den svenska bilindustrin som kan duka under om Saab försvinner. Affärsplanen som ska rädda Saab är att ta hem cabben från Österrike och 9-5 som enligt planerna skulle byggas hos Opel.

• I april bjuds alla friare in till Trollhättan. Där finns kineser (både Beijing Automotive och Geely), amerikanska riskkapitalister och till allas förvåning – Koenigsegg.

• Ingen riktig tungviktare bland kavaljererna. Ingen Magna, ingen Fiat. Men GM är villig att ta vem som helst. Om det så är en målvakt utan chans att rädda Saab, men som ju befriar GM från nerläggningskostnader på kanske 20 miljarder kronor.

• Den svenska regeringen står brevid och tittar på.

Vi ska inte riskera skattebetalarnas pengar, säger Olofsson och Fredrik Reinfeldt i kör.

• Samtidigt ställer alla andra länder upp med nödlån för att hålla sin bilindustri. För det är ju inte bara Saab och Volvo som tillverkar fel bilar. Bilförsäljningen rasar i hela världen – utom i Kina.

Och nu meddelar GM – där krisen fördjupas – att man också måste sälja Opel.

• Vid midsommar har GM bestämt sig: Vi vill sälja Saab till Koenigsegg. The Swedish connection. Är det ett skämt?

Maud Olofsson tindrar med ögonen och säger i TV Rapport: Det är såna som Christian som Sverige behöver.

Jag själv går ut och kräks, för i förra valet proteströstade jag på Reinfeldt för att få bort Persson. Och vad fick jag istället?

• Christian von Koenigsegg och hans norske kumpan Bård Eker måste ha fått en chock. För de kan väl aldrig ha menat allvar. Var allting ett PR-jippo? En pojkdröm att i alla fall få vara med i kulisserna? En möjlighet att komma över det hägrande EIB-lånet på över fyra miljarder?

• GM väljer Magna, med ryskt kapital i ryggen, att köpa Opel.

• Subprimelåneskojaren Alan Bishop hoppar av Koenigsegg-gruppen. Hade inte väntat så mycket medieuppmärksamhet.

• Koenigsegg lyckas inte få ihop mer än 760 miljoner av de tio miljarder han behöver för köpet (och de tiotals miljarder till som krävs för att driva och utveckla Saab hör vi inte ens talas om).

Då kommer helstatliga kinesiska Beijing Automotive in med tre miljarder kronor. Affären är nära att gå i lås.

• Det är bra att det kommer in privata pengar i den här affären, säger Maud Olofsson. Privata? Hur menar hon?

• Tredje veckan i november meddelar plötsligt Koenigsegg: Vi hoppar av. Det är en del tunna undanflykter just när allting ser ut att falla på plats, EIB-lån och allt, men då får Koenigsegg och Eker kalla fötter.

• GM ska ta upp Saab på sitt styrelsemöte första veckan i december, exakt ett år efter beskedet att Saab ska säljas. Saab-chefen Jan Åke Jonsson ringer regeringen och frågar om någon är på väg till Detroit.

– Ähh hmmm, Detroit? nej, hur menar du?

Det slutar med att Jöran Hägglund et co åker dit. Och säger till GM-styrelsen att svenska regeringen har tänkt om. Vi vill ha vår bilindustri kvar! Hur gör vi nu?

• Styrelsen ger Saab respit till nyår, om ingen köpare dykt upp då börjar avvecklingen. Och som en extra punkt på dagordningen: GM-chefen Fritz Henderson får sparken. Han skötte försäljningen av Opel och Saab på sämsta tänkbara sätt.

• Beijing Automotive förbereder för att skeppa över den gamla 9-5 och 9-3 fabriken till Peking där de svenska modellerna ska återuppstå som Beijing eller Great Wall. Men att driva någon fabrik i Trollhättan verkar kineserna måttligt intresserade av.

• Då dyker två nya budgivare upp. Den ena värre än den andra. Ira Rennert med sitt Renco, som bygger Hummer Hummvee, som utsetts till värste miljöbusen i USA är en spekulant och Spyker, Hollands svar på Koengisegg, vill också vara med. Spykers huvudägare är en rysk oligark, andra ägare finns på ett skatteparadis i västindien.

• Även en optimist som jag börjar tappa hoppet.

• Men vem är det som knackar på dörren? Kinesiska Geely är tillbaka med nymornat intresse. För om helstatliga Beijing inte är berett att driva frabrik i Västvärlden så är privata Geely desto mer taggat. Även om pengarna bakom Geely är lika statliga som det mesta i Kina.

Hoppet kanske inte är ute, trots allt. Men det där med skattebetalarnas pengar! Jag blir så trött.

För de behövs för att hålla Västsverige under armarna under finanskrisen. Maud Olofssons vindkraftverk i Trollhättan lär inte heller klara sig utan skattebetalarnas pengar. Och när även kinesiskägda Volvo så småningom flyttar till Kina blir det till att plocka upp stora plånboken.

Men då är väl knappast Maud Olofsson kvar. Hon lär bli bortröstad redan i höst. Om hon nu lyckas hålla sig kvar i regeringen ens till dess.