Jo, det finns riktigt ruggigt dåliga nya bilar

...och det finns riktigt härligt bra! Därför är det fortfarande lika spännande att sätta sig i en ny bil.

Axel ringde när jag var på väg upp till Lappland för att vintertesta nya S40.

"Jaha", sa han sarkastiskt,

"världens bästa vinterbil, förstås! Kör du någonsin en ny bil som inte är världens bästa?"

Jo, det händer. Det händer till och med med Volvo och Saab.

Saab presenterade en ny version av 900-modellen i juli 1993. Den samlade bil-världspressen var i Trollhättan på sensommaren och beskådade världens åttonde underverk.

Så gick det ett par månader och vi fick den första bilen för test. Den nya Saaben var lika bra som vi trott. Och så kom en ny motor lite senare på hösten. Nytt test, och lika bra resultat.

Efter nyår kom det tredje motoralternativet och nu var det min tur att göra testet.

Men det var ju i grunden samma bil som vi redan recenserat tre gånger på mindre än ett halvår. Hur skulle jag kunna variera temat?

Kollegan Dagge Hogsten föreslog en vintertestduell med gamla 900 som ju alltid betraktats som Sveriges bästa vinterbil.

Så fick det bli. En av de allra sista gamla 900 införskaffades och resan med de båda 900-bilarna anträddes.

Det var både mörkt och kallt när vi kom fram till Arvidsjaur och dagen därpå inleddes testet på en av de isbanor där även bilindustrin gör sina hemliga vinterkörningar.

Resultatet förskräckte. Gamla 900 var precis så bra som vi alltid tyckt medan nya 900 var en total katastrof. Köregenskaperna var usla och ur värmesystemet sprutade polarkyla.

På isbanan styrde gamla 900 in kvickt och precist i kurvorna medan nykomlingen envisades med att

ploga rakt fram. Och på spårig is vinglade det åttonde underverket som en drucken medan gamlingen var stabil och trygg.

Kylan var grotesk. En morgon gick inte värmen igång i den nya bilen förrän efter en halvtimme. Då var gamlingen redan varm och skön. Och det blev inte bättre. Nere vid fötterna envisades den iskalla vinden trots att motorn uppnått arbetstemperatur för länge sen.

Rådslag på kvällen. Vad skulle vi göra? Nämna eländet i en bisats och mest låtsas som ingenting? (Jo, så illa kan det vara när entusiaster på en biltidning resonerar.) Eller skriva en larmrapport?

Teknikens Värld, där detta utspelade sig, och en annan stor biltidning kom ut samma dag. Vi med katastrofen. Dom med vinterversionen av det åttonde underverket.

Hur det gick sen?

Saab fick bygga om värmesystemet i redan levererade bilar, modifiera det kraftigt i alla framtida bilar och chassit jobbades det med under bilens hela livstid, ända in i detta årtusende, utan att köregenskaperna någonsin blev bra.

Samma sak med gamla Volvo S40. Modellen var en pinsamhet från början till slut.

I mars 1996, första gången jag körde en längre sträcka med den då nya S40 fick jag stanna på apoteket i Storuman i södra Lappland för att köpa öronproppar. Ljudnivån var som i ett tröskverk.

Köregenskaperna var inte lika dåliga som i Saaben, men nära på.

En del av mina kolleger hävdar att "det finns inga dåliga bilar nuförtiden"!

Det sa dom säkert på 1950- och 60-talen också. Och det är lika fel i dag som då.

Även om nivån blivit högre finns det fortfarande bra och dåliga bilar. Och det finns riktigt härligt bra bilar och riktigt ruggigt dåliga som särskiljer sig och som gör att det fortfarande är lika spännande att sätta sig i en ny bil.

Lyckligtvis för oss i Sverige överträffar både nya Saab 9-3 och nya Volvo S40 alla höga förväntningar.

Jo, Axel, de är riktigt bra båda två.

Och just Volvon är kanske som du misstänkte: "Världens bästa vinterbil!".

SIGNALER

Collin vet när det slår om