Här är Sveriges sämsta vägar

helskärm

Risk för att köra av vägen, få vattenplaning eller skador på fordonet.

Över 100 mil väg i Sverige är underkänd.

– Det tycker vi inte är särskilt lyckat, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

Drygt 40 mil av Europavägarna, 20 mil av riksvägarna och 50 mil av länsvägarna i landet håller så låg kvalitet att de är obehagliga att trafikera och dyra att reparera.

Det visar en ny rapport från Motormännen, som för tredje året i rad har undersökt skicket på Sveriges vägar.

Vägarna som får underkänt

– Det tycker inte vi är särskilt lyckat. Vi tycker att man behöver satsa mer på de här vägarna, säger Carl Zeidlitz, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.

Totalt har över 7 300 mil av Sveriges statliga vägnät granskats. Och även om de flesta avsnitt är godkända finns det stora skillnader i vägkvaliteten i norr och söder.

Vägarna i skogs- och glesbygdslänen är betydligt sämre. Av de 20 sämsta riks- och länsvägarna ligger 19 norr om Dalälven.

Väg 97 genom Norrbotten är den riksväg som har störst brister, medan E45 genom Norrbotten är den Europaväg som har lägst standard.

Sveriges sydligaste riksväg, riksväg 9 i Skåne, får också ett underkänt betyg med flera dåliga avsnitt.

Så påverkas bilisterna

– Följderna blir allvarliga i glesbygden. De allra flesta olyckor som sker är singelolyckor på lågtrafikerade vägnät med en hastighet på 70–80 kilometer i timmen, säger Carl Zeidlitz.

Motormännen börjar se små förbättringar på riksvägs- och länsvägsnätet, men Carl Zeidlitz säger att det behöver satsas mer i glesbygdsområdena.

Han menar att bilisterna påverkas på många olika sätt av en dålig vägstandard.

– Det tar längre tid och är dyrare att upprätthålla en bra samhällsservice. Det är svårare att ta sig till skola, jobb och omsorg. Dåliga vägar påverkar också den enskilde i form av skador på fordonet, då man till exempel kan få stenskott. Sedan har det en bäring på trafiksäkerheten.

Förslag på åtgärder

Carl Zeidlitz ger flera exempel på åtgärder som behöver göras. Att se till så att det finns tillräckligt med breda vägrenar i kurvor, så att lastbilar och bussar inte ska riskera att köra av vägen, är en av dem.

En annan är att ha mitt- och sidoräffling för att uppmärksamma bilister som är på väg att köra av vägen.

Dessutom tycker han att det är viktigt att få bort farliga föremål, som till exempel träd, från vägkanten och se över vägbanans lutning så att det inte blir frostbildning och ökad risk för vattenplaning.

– Det går betydligt snabbare och kostar mindre att göra sådana här underhåll än att bygga ut till 2+1-väg.

Vad ska du tänka på som bilist när du kör på sådana här vägar med dålig standard?

– När du kör på de här obehagligt skramliga vägarna är det inte minst för fordonets skull viktigt att veta att om det är mycket vatten på vägarna är avrinningen inte lika bra och risken för vattenplaning större. Tyvärr finns det inte så många fler råd att ge än att man ska ta det försiktigt och sänka hastigheten.