400 km i timmen – varför inte?

Fram för en renare och roligare värld med sportbilar, månlandningar och Formel 1

Sitter och njuter av bilderna på nya Bugatti Veyron 16.4 - världens snabbaste bil. 16 cylindrar och fyra maffiga turboaggregat som producerar över ett tusen hästkrafter. För att inte tala om dess extremt sofistikerade aerodynamik. Aktiva vingar som ska hålla bilen kvar på marken i över 400 km/tim.

Efter år av kaotiskt utvecklingsarbete har teamet bakom Veyron löst de elakartade designproblemen som projektet har plågats av. Om bara några månader är bilen klar.

Tyvärr är omvärlden som denna skapelse föds in i kall inför dess magiska uppenbarelse.

"Den drar bensin, den smutsar ner, den är fruktansvärt dyr. Och vem behöver egentligen köra i 400 km/tim"" En armé av gnällspikar står redo att fyra av sina vanliga, trötta argument mot allt som har motor, är spännande och tullar på gränsen till det politiskt inkorrekta.

Själv älskar jag toksnabba sportbilar och tycker att de har en självklar plats i samhället.

Precis som när NASA fick en hel värld att gapa av förundran när de landade fyra gubbar i en plåtburk på månen har alla extrema ingenjörs-projekt en positiv funktion. Både när det gäller att driva den tekniska utvecklingen och att entusiasmera mänskligheten. Det gäller att vidga vyerna om vi ska komma någon vart, och dessa projekt har alltid drivit utvecklingen.

Oavsett om det gäller jakten på ren prestanda eller säkerhet och miljö.

Idag och inom överskådlig framtid är bilen vårt överlägset vanligaste transportmedel. Och hur viktiga är inte dessa spjutspetsprojekt i strävan mot att finna nya lösningar för nästa kapitel i bilens och mänsklighetens historia?

Den som inte tror att företagen lär sig något på dessa "vansinnes projekt" är ute och cyklar. Titta på världens mest framgångsrika bilföretag Toyota. De satsar gigantiska pengar på sin lek med bilar i Formel 1. Inom F1-stallet finns ett program där Toyotas och Lexus främsta ingenjörer roterar i team. De slussas in i F1 för att visa vad de går för. Uppgiften är att snabbt finna konkreta lösningar på akuta problem i en miljö som är mer tävlingsinriktad och ställer högre krav på kreativt tänkande än någonting annat på moder jord.

Sporrade och inspirerade utvecklar dessa ingenjörer sedan ny och ofta miljövänlig teknik till vanliga bilar. Titta på Toyota-koncernens ur miljösynvinkel sämsta bil, stadsjeepen RX. En SUV som tidigare var som vilken lyxbil som helst. Nu har den utrustads med avancerad hybridteknik är på väg att bli en drivande faktor i omställningen till miljövänligare bilkörning.

Som med all frän teknik ger det ringar på vattnet.

Hybriddriften från Lexus RX 400h kommer snart att dyka upp i Porsches prestigemodell - Cayenne - där den förutom att sänka Porsche-SUV:arnas avsevärda bränsleförbrukning också marknadsför miljötekniken som ett sportig, spännande och framförallt realistiskt alternativ.

Mercedes-Benz är nästa lyxbilstillverkare som hakar på trenden med miljövänlig teknik i sin överdådiga S-klass. Andra följer i samma fotspår.

Det skulle vara intressant att se räckvidden bland unga människor hos en flummig miljöannons från något politiskt parti, jämfört med en miljövänlig värsting-Porsche.

Nyttan med häftiga tekniska projekt går längre än så. Nästa generation designers och ingenjörer - de som kör Ferraris av plast i sandlådorna idag - behöver häftiga bilar och bågar att drömma. Hur ska annars vätgasbilarna, med vatten som ända avgaser, kunna bli verklighet.

För oavsett om man vill få barn att lära sig nyttan med att skapa en miljövänligare framtid, eller att få företag att tillverka miljövänliga produkter så handlar det om att nå fram. Att entusiasmera, övertyga och inspirera istället för att komma med tråkiga pekpinnar som får motsatt effekt.

Vägverket provade nyligen att använda en vass sportbil för att marknadsföra nykterhet och hänsyn i trafiken. Tokigt tycker säkert många. Helt rätt säger jag! Det lockade dit precis de som annars skulle vara förlorade och helt ointresserade av vad VV har att säga om sprit och bilkörning. De kom för att få köra en sportbil och gick hem med en bra historia och kunskap om vad droger kan ställa till med i trafiken.

Så hurra för supersportbilar, Formel 1 och andra galna teknikutvecklande projekt. Kanske finns det till och med någon seriös nytta med Saabs förarlösa flygplan.

Hoppas det blir av.

Gästkrönika av Fredrik Huldt

SIGNALER

Fredrik Huldt vet när det slår om.

Fredrik Huldt (bil@aftonbladet.se)