Skoda Fabia ett superlågt pris för så mycket bil

Fiat Punto ett bra köp. Hör sällan några missnöjda ägare

Tyvärr finns det fortfarande dödsfällor bland småbilarna

Visst har storleken betydelse. När man ska tanka och parkera, till exempel.

Sydeuropéerna upptäckte småbilen för längesen. Här i Sverige gnuggar vi fortfarande ögonen av förvåning.

På 1950- och 60-talen när vi svenskar stolt rattade Volvo PV, Amazon, Ford Taunus och Opel Rekord körde italienarna minimala Fiat 500 Topolino och fransmännen trängdes i sina Renault CV4. Så där fortsatte det ända fram till mitten av 1990-talet. Småbilarna var i princip osynliga i Sverige men fortsatte att översvämma Sydeuropa.

Men det var inte bara för att vi var snobbiga. Småbilarna var livsfarliga!

Krocksäkerheten var obefintlig av det enkla skälet att köparna i Sydeuropa inte ställde några som helst krav på att överleva en krock. De ville ha ett billigt transportmedel och fick bilar med rätt låg kvalitet, dåliga köregenskaper och usel komfort. Den som krockade dog.

För tio år sedan började biltillverkarna äntligen bygga småbilar med samma krav som betydligt större bilar och i dag finns det småbilar som fyller höga krav med en prislapp under 90 000 kronor. Det är sensationellt mycket bil för pengarna.

Låt mig välja några favoriter.

l Fiat Punto är den första säkra modellen från Fiat. Det är en charmig bil med högt i tak, goda utrymmen, bra komfort och fina köregenskaper. Tyvärr höjde importören priset för ett par veckor sen, ”på grund av den svaga kronan”.

Men Punto är fortfarande ett bra köp. Jag har sällan hört av någon missnöjd ägare.

l Skoda Fabia. Först i VW-koncernen med den bottenplatta som nya Polo också bygger på. Ett superlågt pris för så mycket bil.

l Opel Agila. 100 procent funkis. Utrymmet finns på höjden och trots minimala yttermått är det gott om plats för fyra fullvuxna. Spartanskt så det förslår, men krocksäkerheten har man inte prutat på.

l Hyundai Atos. Hur kan en bil vara så billig? Perfekt i stan men inte rolig på landsväg så Atos passar bara den som sällan ska ut på långstyrning.

Tyvärr tillverkas det fortfarande dödsfällor. Bilarna är egentligen avsedda för tredje världen där det fortfarande går att sälja bilar utan tillstymmelse till krocksäkerhet.

Just när detta skrivs har importen av två Suzukimodeller upphört, de allra sista fabriksnya Suzuki Swift och Alto har precis lurats på några mindre vetande bilköpare.

Skönt att bilarna är borta från nybilshandeln, men se upp! Dödsfällorna är lika farliga begagnade.

Kia Pride, en nödtorftigt uppsminkad Mazda 121, är också en bil att se upp med!

Den är lika farlig som någonsin.

Robert Collin