Vi stärker säkerheten för judar i Sverige
Regeringen och SD: Läget är akut – 10 miljoner kronor extra här och nu
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-10-24
DEBATT. För drygt två veckor sedan genomförde terrororganisationen Hamas en omfattande attack mot civila människor i Israel. Unga människor mördades när de samlats på en musikfestival.
Familjer överrumplades i sina hem och avrättades kallblodigt i det mest omfattande massmordet av judar sedan Förintelsen.
De senaste veckorna har många israeler och palestinier mist sina liv. Vi ser dessutom att en allt sämre humanitär situation på Gaza förvärrar situationen ytterligare, inte minst för alla de barn som nu far illa i brist på mat, vatten och tillräcklig sjukhusvård.
Ansvaret för detta vilar tungt på Hamas.
Konflikten är inte ny. Och historiskt vet vi att händelser i Israel ofta får stora konsekvenser för judar runt om i världen.
Vi ser nu en ökad hotbild mot synagogor och andra judiska institutioner runt om i Sverige. En ständigt närvarande antisemitism bubblar upp till ytan när oroligheter i Mellanöstern briserar även i vårt land.
Hatet kommer inte från ett, utan från många håll. Från extremhöger, extremvänster och från islamister. Detta är något som judar i Sverige levt med under lång tid. Antisemitismen är konstant närvarande.
De senaste veckorna har föräldrar av rädsla för attentat inte vågat lämna sina barn på judiska förskolor och skolor. Men även på skolor där judiska barn är få är oron stor, och judiska barn känner sig utsatta och ställs till svars för det som sker i Israel.
Judiska församlingen i Göteborg känner sig nödgade att uppmana sina medlemmar att inte bära davidsstjärnan, kippa eller tala hebreiska. Synagogor stänger ned sin verksamhet, ideella agerar vakter och andra går in med psykosocialt stöd.
Polisen har under de senaste veckorna, på grund av det ökade hotläget, förstärkt bevakningen kring vissa objekt där man bedömer en ökad hotbild på grund av händelserna i Israel-Palestina.
Det är oacceptabelt att judar i Sverige nu utsätts för ökat hot och våld på grund av konflikten i Mellanöstern och att det går ut över det behov av att mötas i judiska gemenskaper som finns i denna situation.
Men den utveckling vi ser nu i Sverige gör oss beslutsamma. Det är ytterst statens ansvar att garantera den fysiska säkerheten för synagogor och andra judiska institutioner, och den verksamhet som bedrivs där. Så att judar i Sverige kan åtnjuta sina fri- och rättigheter fullt ut.
- Regeringen och Sverigedemokraterna har i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att det bidrag för säkerhetshöjande åtgärder som finns att söka för trossamfund och organisationer i det civila samhället höjs med 30 miljoner kronor per år. Från och med 2024 uppgår stödet till 74 miljoner. Den största delen av de ansökningar som beviljades under 2022 har varit till judiska organisationer. Detta för att judiska församlingar och organisationer lever med ett ständigt hot om skadegörelse och attacker och stora delar av medlemspengarna går idag till att upprätthålla säkerheten istället för att satsas på verksamheterna.
- Vi behöver dock ge förutsättningar för förstärkt säkerhetsarbete även här och nu, då läget är akut. Därför har regeringen och Sverigedemokraterna nu beslutat att stödja Judiska centralrådet med 10 miljoner kronor för innevarande år för att deras säkerhetsarbete ska kunna stärkas och för att församlingar och organisationer runt om i landet inte ska tvingas stänga ned, eller begränsa, sin verksamhet.
- Samarbetspartierna har även beslutat att ändra förordningen om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället så att det blir mer träffsäkert och så att fler organisationer som har ett behov av stöd ska kunna få det.
- För samarbetspartierna är kampen mot antisemitism högt prioriterad. I budgeten för nästa år görs flera satsningar för att öka kunskapen om antisemitism, om dess utbredning och spridning. Eftersom antisemitism och andra former av rasism kan gå i arv är det särskilt viktigt med insatser som riktar sig mot yngre generationer. Vi möjliggör hågkomstresor, så att barn och unga fortsatt kan resa till Förintelsens minnesplatser.
- Forum för Levande Historia får medel för att öka kunskapen om antisemitism i befolkningen och ta fram kunskap om hur antisemitism sprids nätet för att bättre kunna förstå och motverka denna vedervärdiga form av hatideologi. Användningen av sociala medier och nya sätt att kommunicera erbjuder nya forum för hat och hot att breda ut sig. Detta påverkar framför allt unga judar, när konflikter och antisemitism letar sig in på skolgårdar genom sociala medier.
- Arbetet mot rasism, annan främlingsfientlighet och diskriminering förstärks också. 20 miljoner kronor tillförs för nästa år vilket innebär att cirka 48,5 miljoner kronor kommer satsas under 2024. I detta arbete ingår bl.a. att motverka antisemitism.
Det ska inte råda något tvivel om att man som jude i Sverige i dag har rätt och möjlighet att utöva sin tro öppet, fullt och tillsammans med trosfränder.
Att kunna leva i religiös och kulturell samhörighet med andra ska vara en självklarhet. Religionsfriheten är en grundläggande, och grundlagsfäst, fri- och rättighet. Den är helt central i vårt samhälle och den gäller för alla.
Vi har alla ett ansvar för att stå upp mot hat och hot som vi ser i vårt samhälle. Antisemitismen utgör ett hot mot judar i Sverige, men det är också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar.
Därför stärker nu regeringen säkerheten för judiska församlingar och organisationer för att öka tryggheten för människor och för att verksamhet inte ska tvingas stänga.
Jakob Forssmed, socialminister (KD)
Parisa Liljestrand, kulturminister (M)
Paulina Brandberg, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister (L)
Aron Emilsson, ordförande i utrikesutskottet (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.