Stoppa våldet vid Europas gränser
Läkare utan gränser: Hur mycket lidande är EU och Sverige beredda att acceptera?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-11-08
DEBATT. Människor på flykt till EU möts av utbrett våld och förövarna ställs sällan till svars. Det framkommer i Läkare utan gränsers nya rapport från projekten i Grekland. Europas ledare, inklusive Sveriges, måste göra mer för att minska lidandet vid EU:s gränser.
”Så fort vi kom in på grekiskt vatten körde en liten båt mot oss. En man med övertäckt ansikte hoppade ombord. Han hade en träpåk i handen och började slå personen framför sig. Sedan tog han loss motorn och slängde den i vattnet. Vi lämnades mitt ute på havet.”
Det här är en av många berättelser från vår nya rapport ”In plain sight: The human cost of migration policy and violent practices at Greek Sea borders”.
Rapporten, som baseras på vittnesmål från patienter och medicinska data från våra projekt på Lesbos och Samos, visar hur människor på flykt till Europa möts av hot och våld.
Patienter beskriver hur de tillfångatagits av uniformerade eller maskerade personer, fått handleder eller vrister fastspända med buntband och misshandlats med batonger.
En av våra patienter berättar hur bland annat en gravid kvinna misshandlades:
”De släpade henne på marken och band ihop handlederna. De stampade till och med på en annan kvinnas mage.”
Patienter vittnar också om att deras ägodelar, som mobiltelefoner och mediciner, konfiskerats och att de tvingats ombord på båtar som körts ut på havet igen.
Där har de flyttats över till livflottar och lämnats drivande på havet – en praxis som kallas pushbacks som strider mot både EU-rätten och internationell rätt.
Under de senaste två åren har Läkare utan gränsers team på Lesbos och Samos vårdat 7 904 personer, varav 1 520 barn. De är utmattade, blöta, törstiga och hungriga. Många har skador och blåmärken efter att ha utsatts för våld.
Bland patienterna fanns höggravida kvinnor och nyfödda barn. Våra team hade under perioden 8 621 patientbesök med fokus på psykologiskt stöd och psykiatrisk behandling. Vissa patienter hade drabbats av posttraumatiskt stressyndrom som en direkt följd av det de var med om när de anlände till Grekland.
För människor som redan genomlevt traumatiska resor så förvärrar våldet vid gränsen de medicinska och psykologiska konsekvenserna av upplevelserna. Samtidigt blockeras organisationer som ger stöd till människorna på öarna av myndigheterna och löper risk att åtalas.
Hur mycket mänskligt lidande är EU:s medlemsländer, däribland Sverige, beredda att acceptera för att uppnå sina migrationspolitiska syften?
Sverige har under ordförandeskapet i EU haft en framträdande roll i processen bakom unionens nya migrationspakt. Därmed har Sverige ett ansvar att se till att frågan om våld och övergrepp mot människor på flykt vid Europas gränser blir en prioritering i det kommande EU-valet.
Vi uppmanar länderna inom EU, inklusive Sverige, att vidta åtgärder för att se till att personer som anländer till Grekland möts med mänsklighet och värdighet. Det inkluderar att sätta stopp för straffriheten för de som utövar våld mot människor som söker skydd.
Vi kräver också att avvisningar vid gränserna upphör, att ett oberoende övervakningssystem inrättas på öarna och att sök- och räddningsinsatserna till havs intensifieras.
Läkare utan gränser har i grunden ingen åsikt kring hur stor eller liten migrationen till ett visst land bör vara.
Men med politiska beslut följer ansvar. Att låta människor lida och utsättas för våld är ur humanitär synpunkt fullständigt oacceptabelt, oavsett vilken migrationspolitik man eftersträvar.
Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare, Läkare utan gränser
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.