Det är din skyldighet att gå och rösta i dag
Mikael Gilljam, statsvetare: Vi är lyckligt lottade med världshistoriens överlägset bästa styrelseskick
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-11
DEBATT. I dag är en dag att fira eftersom det är val till riksdag, regioner och kommuner.
Lite präktigt och uppfordrande skulle jag vilja säga att alla som kan då har en skyldighet att gå och rösta.
Sverige tillhör nämligen det begränsade antalet lyckligt lottade nationer som har en västerländsk representativ demokrati vilket är det överlägset bästa styrelseskick som någonsin har existerat. Sverige ingår därmed bland det krympande antalet länder där det hålls meningsfulla politiska val.
Enligt V-Dem-institutet vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet klassificeras i dag 49,7 procent av världens länder som demokratier, vilket är en nedgång från högstanoteringen 54,7 procent 2015.
En demokrati innebär lite förenklat tre saker: folkstyre, politisk jämlikhet och majoritetsprincip.
Folkstyre innebär att det ytterst är medborgarna som bestämmer och inga andra – inte kungar, diktatorer, militärer eller religiösa ledare.
Politisk jämlikhet innebär att alla har lika mycket att säga till om – en person en röst.
Och majoritetsprincip innebär att det i de fall då inte alla eller många kan komma överens så är det majoriteten som bestämmer, även om det ibland kan vara tungt men nödvändigt för den knappt förlorande minoriteten att tugga i sig (så som förmodligen blir fallet i dagens riksdagsval).
Jag tror att de allra flesta känner till och håller med om att Sverige är en folkstyrelse och att majoritetsprincipen gäller vid omröstningar i politiska församlingar.
Men kanske vet inte alla att det där att rösta fram våra politiska representanter i val också är den klart mest jämlika formen av medborgerligt politiskt inflytande.
För i val med mycket högt valdeltagande som i Sverige uppfylls ju demokratikriteriet politisk jämlikhet till 87,2 procent (som var valdeltagandet i 2018 års riksdagsval). Det är högt och jämlikt i jämförelse med de flesta andra länder och i jämförelse med det låga och därmed nästan alltid ojämlika valdeltagandet i till exempel många kommunala folkomröstningar där endast de allra mest engagerade röstar.
Och det är fruktansvärt mycket mer jämlikt jämfört med att försöka påverka politiken genom att till exempel limma fast sig på en motorväg eller att som individ eller liten grupp höra av sig till politiker med krav om att stoppa en nedläggning eller bygga en anläggning.
I dessa senare exempel är det små minoriteter som försöker få sin vilja igenom på den ofta stora majoritetens bekostnad.
Representativ demokrati med förtroendevalda politiker ska inte heller ses som ett praktiskt substitut för en direktdemokrati med stormöten och folkomröstningar där samtliga medborgare är med och fattar beslut hela tiden.
Den representativa demokratin är överlägsen stormötesdemokratin av åtminstone två skäl:
Dels därför att vi väljare röstar fram ett mindre antal politiker som ges möjlighet att som tidskrävande yrkesarbete sätta sig in i alla svåra ämnen och avvägningar som behövs för att kunna fatta klokast möjliga beslut i politikens alla tusen och åter tusen frågor.
Dels därför att det i nästa val är möjligt att utkräva ansvar av de förtroendevalda som inte sköter sig – både genom att dåliga och misskötsamma politiker inte får förtroende att stå på sitt partis valsedel vid nästa val, och framför allt genom att vi väljare kan rösta på ett annat parti och en annan regering vid nästa val.
Någon motsvarande möjlighet till ansvarsutkrävande i en direktdemokrati byggd på stormöten och folkomröstningar finns inte.
Ni drygt 6,5 miljoner röstberättigade som röstar i dag kommer alltså inte enbart att vara med och påverka hur staten Sverige och dess regioner och kommuner ska styras under de kommande fyra åren. Ni ger dessutom ert stöd till världshistoriens överlägset bästa styrelseskick.
Ni ungefär en knapp miljon röstberättigade som väljer att inte rösta i dag avsäger er, frivilligt och obegripligt, dessa två fantastiska möjligheter.
Mikael Gilljam, professor och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.