Det är inte konstigt att vi har elbrist med så okunniga politiker
Experter: M, SD, KD och L har fel på punkt efter punk om slutförvaret
DEBATT. Det är sällan man kan läsa så många sakfel som i den debattartikel som skrevs av energi- och näringspolitiska talespersoner för L, M, KD, och SD.
Om ledande personer med ansvar för energi- och näringspolitiska frågor har så klart bristande kunskaper är det inte konstigt att det finns brist på el så fort det blir kallt.
Det första felet är att författarna vill koppla dagens produktion av el med kärnkraft med ett slutförvar av det utbrända kärnbränslet.
Kärnkraft har producerat el i nästan 70 år utan att det funnits ett enda fungerande slutförvar i världen och när de svenska kärnkraftverken startades fanns det ingen fungerande metod för ett slutförvar. Det är därför svårt att förstå varför det som inte varit akut under de senaste 70 åren skulle vara akut i dag.
Det som var akut i höstas var behovet av ett beslut som skulle förhindra att mellanlagret blev fullt. Detta löste regeringen genom att dela upp besluten gällande slutförvaret och mellanlagret.
Författarna har också fel med att ”en handlingsförlamad regering” hotar kärnkraftens framtid. Hittills har inget kärnkraftverk lagds ner på grund av handlingsförlamade politiker.
Barsebäck lades ner av politiska skäl och närheten till Köpenhamn hade en avgörande betydelse. De övriga kärnkraftverken lades ner då nödvändiga investeringar ansågs bli för dyra.
Det tredje stor sakfelet är författarnas påstående att ”De berörda kommunerna har liksom alla andra instanser nu sagt ja. Alla underlag finns på plats”.
2018 behandlades den ansökan som SKB lämnade in av både av SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten) enligt kärntekniklagen och av Mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken.
SSM godkände ansökan då den inte ansåg att det fanns några problem med korrosion av de kopparkapslar som innesluter kärnavfallet och som skall förhindra att radioaktivt material läcker ut.
Mark- och miljödomstolen utslag var att att det fanns fem oklara punkter när det gällde kopparkorrosion som måste klargöras innan ansökan skulle kunna godkännas.
Det regeringen nu ska ta ställning till är om det har kommit in tillräckligt mycket nya data så att grunden för domstolens beslut har ändrats.
SKB har kommit in med kompletterande uppgifter, men denna komplettering handlar främst om varför domstolen enligt SKB hade fel och nästan inget om nya resultat som inverkar på domstolens beslutsunderlag.
SSM anser, som de gjort under de senaste 40 åren, att SKB har rätt i sina uttalanden och har godkänt kompletteringen. Men, SSM godkännande har ett litet värde då SSM inte har behandlat ansökan enligt miljöbalken och att myndigheten redan har tagit ett beslut för att godkänna slutförvaret.
De tveksamheter som domstolen tagit upp kvarstår därför och för ett godkännande saknas viktiga delar i beslutsunderlaget.
Författarna hävdar även att ”Bara det att regeringen i höstas valde att lyssna mer på en studentuppsats än på 40 år av samlad forskning säger en del hur frågan har blivit behandlad”.
Detta påstående gäller de tveksamheter som framkom i en studentuppsats gällde gjutjärninsatsen till kopparkapseln.
Det finns två allvarliga fel med detta påstående. Det första är att den främsta invändningen mot slutförvaret inte är gjutjärnets egenskaper, utan korrosion av den omslutande kopparkapseln.
Det andra är att det finns ingen samlad forskning när det gäller kopparkorrosion, då forskningsvärlden är djup splittrad i denna fråga, även om modern forskning pekar på att koppar korroderar betydligt mer än vad KBS modeller visar.
Det korrekta slutsatsen är att det måste vara mycket låg kvalitet på ”40 år av samlad forskning” om den kan ifrågasättas av en studentuppsats.
Det viktiga är inte att beslutet om slutförvar kommer omgående utan att beslutet tar hänsyn till frågans komplexitet och att de fem oklara punkterna rörande kopparkorrosion som Mark- och miljödomstolen tog upp i sin dom klargörs.
Torbjörn Åkermark, dr i korrosionslära
Anders Rosengren, professor emeritus, Kungliga tekniska högskolan
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.