Hur gynnas vi kvinnor av tidig hemgång från BB?
Debattören: I dagens förlossningsvård ses skador och ”naturlig könsstympning” som något normalt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-04-15
DEBATT. Som engagerad i frågor som rör förlossningsskadade kvinnor frågar jag mig: Exakt hur gynnas födande av de nya riktlinjerna om tidig hemgång som det nu har beslutats om i många landsting runt om i landet? Allt annat inom vården är ju baserat på beprövad erfarenhet och klinisk evidens.
I dag saknas det ett långsiktigt underlag och klinisk evidens på vilka för- och nackdelar som finns för den födande, med att gå hem efter 6-8 timmar efter förlossning.
I diskussionen kring förlossningsskador talas det i alldeles för låg grad om betydelsen av förebyggande vård. Födande bör i framtiden under föräldrautbildningen som helhet få ta del av de risker och komplikationer som kan uppstå under förlossning och vad barnmorskans uppgift och skyldigheter är.
Och självklart ska kvinnan ha rätt att stanna kvar på BB i de fall hon upplever sig ha behov av stöd och hjälp.
Exakt var hittar vi vetenskapliga bevis på att tidig hemgång minskar riskerna för att vården ska missa en kvinnas komplikationer efter förlossningen?
Detta med tanke på att förlossningsskadorna har ökat lavinartat, i synnerhet de ”dolda” skadorna. En missad skada kan få stor betydelse, till exempel skador på den inre sfinktern (ringmuskeln i ändtarmen) måste lagas direkt efter förlossningen, annars är det omöjligt och riskerar att leda till analinkontinens.
Sahlgrenska i Göteborg och Akademiska sjukhuset i Uppsala har båda infört tidig hemgång. Akademiskas verksamhetschef, Masoumeh Rezapours på kvinnosjukvården i Uppsala, uttalade sig offentligt i SVT i frågan. Hon sa: ”Du kan ju inte förvänta dig att se ut som innan du fick barn” och ”Alla kvinnor som förtjänar hjälp, har fått det”. Alarmerande uttalanden från en verksamhetschef som sägs värna om kvinnan.
Vi som följer de här frågorna och själva är drabbade har sett att det finns en slags acceptans för en ”naturlig” könsstympning i dagens eftervård, skador som ger men för livet för de drabbade, som får sina liv förstörda. Vi kan kalla det för ”Den Svenska omskärelsen”.
De negativa följderna av förlossningsskadorna är många. Familjer trasas sönder, det blir social isolering, man får sin ekonomi raserad av sjukrivning, risk för utebliven ersättning och utförsäkring men också psykologiska följdsjukdomar, kronisk smärta och skam över sitt söndertrasade underliv. Hur förbättrar tidig hemgång detta?
I dag anses allt vara normalt då du går hem efter förlossning och även på efterkontroll, oavsett om vi pratar om olika typer av framfall, problem att kissa och bajsa, urin- och analinkontinens, smärta vid samlag, tyngdkänsla, skav, avslitna muskler och i vissa fall även svåra sfinkterrupturer där bajs bevisligen kommer ut på fel ställe.
I allt detta är det minst de faktiska skadorna som chockar mig, (även om de är chockerande fruktansvärda nog) utan det är bemötandet, och attityden, gentemot dessa kvinnor, som genomsyrar hela vårdkedjan.
Förlossningsskadade förvägras vård in i det längsta, ingen ställs till svars om vi skadas och vi ska helst resa oss upp och gå hem 6-8 timmar efter förlossning. Det sker 2017, ett år efter SBU:s uppmärksammade förlossningsskaderapport om kunskapsluckor i samband med vaginal förlossning, i landet som redan har en av de högsta andelarna förlossningsskador i Europa.
Vi kvinnor föder framtidens skattebetalare och behandlas som ett trasigt emballage som kastas åt sidan då barnet kommit till världen.
Jag vill lova att vår betydelse för detta lilla barn är betydligt större och viktigare än så.
Jenny Aakula, ideella nätverket Våga vägra förlossningsskador
Fotnot: Föreningen genomför just nu en namninsamling om kvinnors rätt till ett helt underliv.
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.