Byta kött mot grönt kan vara hälsofarligt
Debattören: Nya kostråden riskerar leda till njurproblem och benskörhet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-04-24
DEBATT. Dagens debatt lämnar inget utrymme för nyanser och dessutom behandlas oftast en fråga i taget. Klimatfrågan har varit i fokus några år och kampanjer pågår för att vårt intag av animaliska produkter ska minska eller helt upphöra.
Världsnaturfonden (WWF) ”vägleder” oss konsumenter med att göra klimatsmarta veckomenyer fyllda med fullkorn, frön och andra vegetabilier. Ransonen av mejeriprodukter för en vecka är två skivor ost och tre glas mjölk, i övrigt föreslås havredryck och liknande.
Enda köttet som föreslås under hela veckan är en middag med naturbeteskött, vilket ironiskt nog är det kött som har största klimatpåverkan när man räknar växthusgasutsläpp.
Inte minsta fotnot finns om att den för oss människor giftiga tungmetallen kadmium finns i betydligt högre halter i vegetabiliskt kost.
Kadmium finns naturligt i jorden i varierande mängd. Kadmium är inte giftigt för växterna, men för människan, och kan ge läckande njurar, benskörhet och enligt vissa studier även ha negativ effekter på reproduktionen och vara cancerframkallande.
En storskalig kadmiumförgiftning inträffade i början av 1900-talet i Japan. Risodlingar bevattnades med kadmiumförorenat vatten och tusentals drabbades av benskörhet och deformerat skelett. Sjukdomen kallades aj-aj-sjukan då tillståndet gav mycket svåra smärtor.
Livsmedelsverket har under många år beräknat vårt intag av kadmium. Enligt Livsmedelsverkets undersökning ”Matkorgen 2015” (publicerad 2017) riskeras ”dagligt tolererbart intag” av kadmium att överskridas för barn och högkonsumenter av kadmiumrik föda (veganer alltså).
Dessutom kommer Livsmedelsverket fram till att kadmiumintaget har ökat för hela populationen sedan 1999 med 50 procent.
Förklaringen man ger är ett ökat intag av vegetabilier och fullkorn. Produkter med lågt kadmiuminnehåll är kött, ägg och framförallt mejeriprodukter.
Livsmedelsverket pekar ut barn som riskgrupp för högt kadmiumintag och Karolinska institutet anger att kvinnor i barnafödande ålder, har högre kadmiumbelastning eftersom järnbrist kan öka upptaget av kadmium.
Det är en gåta för mig hur förslag kan komma fram att skolor för barn, och kvinnor i fertil ålder ska serveras mindre animalier och mejeriprodukter. Dessa näringstäta och ”kadmiumfattiga” livsmedel behövs för att spä ut det kadmium som finns i vegetabilier, vilka vi givetvis också behöver, men inte enbart.
WWF och andra röster i debatten måste ta ansvar för denna fråga och belysa att det kan vara en farlig väg för åtminstone den yngre generationen.
Musselsåsen till spagettin på måndagar som WWF föreslår är inget bra förslag med tanke på musslornas ofta höga kadmiuminnehåll. Ostsås är en bra ersättare. I fasta mejeriprodukter var kadmium knappt mätbart.
Kersti Linderholm, agronomie doktor, Silvbergs MIljöteknik
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.