Överskuldsättning kan bli en ny folksjukdom
Finansinspektionen och Konsumentverket: Det här krävs för att skydda konsumenterna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-23
DEBATT. När allt fler lånar pengar för att klara av vardagsutgifter får fler också problem med skulder.
Hushåll pressas efter en tid med hög inflation och höjda räntor. När vardagen är svår att få ihop väljer många att låna pengar. En del lån betalas aldrig tillbaka. I stället hamnar personer i skuldfällor som är svåra att ta sig ur. I dag ser vi många hamna i Kronofogdens register där de riskerar att bli kvar en längre tid.
Att allt fler får betalningsproblem är mycket oroväckande. Obetalda skulder är ett problem för hela samhället, men framför allt för den enskilde och dennes närstående.
Vi har under senare år sett en kulturförändring där det i dag anses normalt att låna pengar för att klara utgifter i vardagen.
Reklamen för lån är omfattande och offensiv. Inte sällan beskrivs lånen som enkla, bekymmerslösa lösningar på vardagsbesvär.
En annan förklaring är att lån, i strid mot reglerna, ges till konsumenter som inte har råd att betala tillbaka. Detta kan vara delförklaringar till varför problemen uppstår.
Samtidigt vet vi att personer som lånar från konsumentkreditföretag i högre grad hamnar hos Kronofogden jämfört med dem som lånar av banker. Skillnaden är stor.
1 av 40 personer som lånar pengar från konsumentkreditföretag hamnar hos Kronofogden, att jämföra med 1 av 1 000 personer hos bankerna.
Finansinspektionen och Konsumentverket har i dag ett delat ansvar för tillsynen av kreditmarknaden, där Finansinspektionen ansvarar för kreditprövningen och Konsumentverket för marknadsföringen. De senaste åren har vi båda myndigheter skärpt tillsynen.
Trots ökade insatser kommer vi inte att kunna komma till rätta med problemen. Vi behöver helt enkelt nya verktyg för att skydda konsumenter från att hamna i långa skuldfällor.
Nyligen presenterade Överskuldsättningsutredningen sina förslag. Framför allt följande förslag ser vi som nödvändiga att genomföra.
- Inför ett räntetak. Den högsta tillåtna räntan bör sänkas från 40 till 20 procent.
- Inför ett kostnadstak. Ett lån ska inte få kosta mer i form av ränta och avgifter än det utlånade beloppet.
- Inför ett nationellt skuldregister. För att förhindra att personer beviljas lån de inte kan betala tillbaka behövs ett register som ger en samlad bild av befintliga lån och sena betalningar.
Vi anser vidare att det finns skäl att överväga ett förbud mot marknadsföring av lån per telefon.
En nyligen genomförd granskning visar att det förekommer både allvarliga och omfattande lagöverträdelser vid sådan marknadsföring.
Alldeles för många lån ges till personer som inte kan betala tillbaka. Att motverka det är ett prioriterat arbete för båda våra myndigheter. Därför har vi skärpt vår granskning av kreditmarknaden.
Förslagen ovan skulle ge oss verktyg att på ett bättre och effektivare sätt motverka problematisk skuldsättning. Just nu bereds utredningsförslagen i Regeringskansliet och vi har stora förhoppningar att viktiga steg tas i närtid mot en sundare lånemarknad.
Vi behöver agera så att överskuldsättning inte blir en ny svensk folksjukdom. Det är viktigt för både individen och samhället.
Daniel Barr, generaldirektör Finansinspektionen
Cecilia Tisell, generaldirektör Konsumentverket och Konsumentombudsman
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.