Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Kommunerna struntar i barngruppers storlek

Debattören: Vad är det för mening med ett riktmärke som ingen följer?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-09-27 | Publicerad 2017-09-25

Barngruppernas storlek i förskolan har sedan länge nått smärtgränsen, skriver Johanna Jaara Åstrand.

DEBATT. De förskolor som följer riktmärket för barngruppernas storlek är så sällsynta att de borde fridlysas. Barngruppernas storlek i förskolan har sedan länge nått smärtgränsen.

Pressen och stressen på förskollärarna är enorm. Konsekvensen blir ökad ohälsa och risk för växande sjukskrivningar. Ytterst drabbas barnens lärande och trygghet.

Sju av tio förskollärare anser att barngrupperna i förskolan är för stora i dag. Åtta av tio förskollärare som har en barngrupp med fler än 15 barn ser gruppstorleken som ett stort problem. Nio av tio förskollärare uppger att barngrupperna överskrider Skolverkets riktlinjer för hur stora grupperna får vara. Det här visar Lärarförbundets färska enkätundersökning till landets förskollärare.

Stora barngrupper och för få utbildade förskollärare är i dag vardagsmat i svensk förskola och leder till en stor samvetsstress hos alla förskollärare. Skolverkets riktmärken för gruppstorlekar i förskolan om 6-12 barn för åldern 1 till 3 år och 9-15 barn för åldersgruppen 4-5 år gäller inte i verkligheten.

Skolverkets officiella statistik visar att 58 procent av småbarnsavdelningarna (1-3-åringar) är för stora. Det vill säga minst 13 barn per grupp och uppåt. Det samma gäller avdelningar med 4-5-åringar. Även här anges att 58 procent av avdelningarna har minst 16 barn eller fler. Många grupper har långt över 20 barn.

Detta är illa nog. Men problemet är faktiskt ännu värre än vad som kommer fram i den statistik som kommunerna själva rapporterar in till Skolverket.

I Lärarförbundets enkätundersökning anger 88 procent av de förskollärare som undervisar 1-3-åringar att de har 13 barn eller fler. 91 procent av förskollärarna som undervisar barn i åldern 4-5 år eller har blandade grupper (1-5 år) har 16 barn eller fler i gruppen.

Sveriges förskollärare frågar sig vad det är för poäng med Skolverkets riktmärken om de inte behöver följas?

Skillnaden mellan Skolverkets och förskollärarnas uppgifter kan till en del bero på att det i vissa fall inte framgår att barn i praktiken under en stor del av dagen vistas i en sammanslagen storavdelning snarare än i mindre barngrupper.

Det som i praktiken är jättegrupper redovisas alltså som små grupper. Förskollärarnas och barnens situation lär knappast bli bättre av att det bluffas med statistiken. Inte heller av att försöka dölja bristen på förskollärare och därmed komma undan skollagens krav på legitimerade förskollärare.

Andelen förskollärare är nu nere på historiskt låga siffror. Endast 4 av 10 i personalen är utbildade och legitimerade förskollärare. Det håller inte. Föräldrarna måste kunna lita på att deras barn ges ett tryggt omhändertagande med hög pedagogisk kvalitet. Lärarbristen i förskolan måste tas på allvar.

Den självklara drivkraften för varje förskollärare är mötet med barnen. En viktig förutsättning för att det mötet ska bli så bra som möjligt är ändamålsenliga  gruppstorlekar. Såväl utbildningsminister Gustav Fridolin som landets kommunalråd måste vakna och agera.

Förskollärares och förskolechefers professionella bedömningar måste få väga tungt i beslut som rör barngruppens storlek. Staten, kommunerna och de fristående förskolorna behöver skyndsamt skaffa sig en strategi för hur det ska bli verklighet.

Att investera i förskolan är att framtidssäkra Sverige.


Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

DEBATT: Skyll inte lärarbrist på de högre
kraven