Stöket i skolan ett stort problem, inte vinsterna
Svenskt näringsliv: Lyssna mer på föräldrarna – fokus i skoldebatten är fel
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-06-13
Om man följer dagens skoldebatt skulle man kunna tro att frågan om vinster i skolan är det allt överskuggande problemet.
Så är emellertid inte fallet om man lyssnar till Sveriges föräldrar. Och det borde vi göra. Föräldrar har viktiga insikter om skolan, både eftersom deras barn tillbringar mycket tid där och eftersom den är väldigt viktig för barnens framtid.
Det som Sveriges föräldrar pekar ut som det största problemet i dagens skola är bristen på arbetsro.
Det framgår av en opinionsundersökning genomförd av Demoskop, som bygger på över 1 200 intervjuer med föräldrar till barn i grundskolan och gymnasiet.
88 procent av de som svarat anser att bristande arbetsro är ett mycket eller ganska stort problem i skolan. Även att lärarnas administration går ut över tiden att lära ut kunskaper och bristen på kompetenta lärare oroar en stor majoritet av föräldrarna.
Att vissa skolor är vinstdrivande anser å andra sidan färre än var tionde förälder vara det största problemet.
Det är därför inte så konstigt att 78 procent av föräldrarna anser att skoldebatten fokuserar för mycket på frågor om vinst och valfrihet och för lite på vad som händer i klassrummen.
Särskilt intressant blir föräldrarnas svar om man tittar på vilka faktorer inom skolan som i andra sammanhang visat sig samvariera med högre eller lägre skolkvalitet.
I en analys av Sveriges Pisa-resultat 2018 – där friskolorna presterade bättre än de kommunala skolorna – framgår att studiero, mer undervisning som anpassas till elevernas förutsättningar liksom mer lärarstöd hänger samman med med högre kunskaper.
Det är slående att det som Sveriges föräldrar pekar ut som stora problem i svensk skola också är det som tydligt påverkar kunskaperna negativt.
Om det råder stök och oordning i klassrummet är det självklart svårt att lära sig saker. Men det är också sannolikt att om vi har en brist på skickliga lärare, eller om lärarna är upptagna med administration i stället för att lära ut kunskaper, kommer möjligheterna till god undervisning att försämras.
Att endast en liten andel av föräldrarna pekar ut vinstdrivande skolor som det största problemet – och att en överväldigande majoritet anser att skoldebatten fokuserar för mycket på vinstfrågan – visar också att föräldrar förstår att skilja på verkliga och konstruerade problem.
Den rådande fokuseringen på friskolornas villkor och vinstfrågan förhindrar den viktiga diskussionen hur vi gemensamt kan förbättra den svenska skolan.
Förslaget att dra undan 8–10 procent av friskolornas skolpeng, utan saklig grund, som röstades ned i riksdagen i onsdags var speciellt problematiskt.
Det riskerade att leda till försämrad undervisning och en högre andel elever som inte når gymnasiebehörighet.
De stora problemen i svensk skola är bristande ordning och reda, att stora grupper elever inte går ut med fullständiga betyg och mer allmänt otillräckliga kunskaper. Lärarens roll att lära ut har försvagats, och eleverna ges för stort ansvar.
Dessutom är skillnaderna i undervisningskvalitet mellan bra skolor och sämre alldeles för stora.
Detta ska förstås åtgärdas genom att förbättra svagpresterande skolors resultat –eller så ska dessa skolor läggas ned, inte genom att försämra förutsättningarna för högpresterande skolor.
Till detta kommer nolltolerans mot glädjebetyg, som kan och ska åtgärdas med digitaliserade och externt rättade nationella prov.
Varken forskning eller opinion tyder på att ett vinstförbud skulle komma åt svensk skolas verkliga problem.
Politiken borde lyssna mer på Sveriges föräldrar och föreslå sådant som faktiskt gör skillnad. Svensk skola behöver fungerande reformer, inte tomma slagord.
Anders Morin, Svenskt näringsliv, ansvarig välfärdspolitik
Gustav Blix, Svenskt näringsliv, skolpolitisk expert
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.