Elkrisen dråpslag mot kultur och föreningar
Debattörerna: Elprisstödet måste även omfatta civilsamhället
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-10-22
DEBATT. Varje dag kommer varningssignaler om hur den kaotiska situationen på energimarknaden slår mot olika intressen.
När konsumentintresset trängs mot näringslivet, kommer civilsamhället i kläm och både den ideella kulturen och de allmänna samlingslokalerna närmar sig bokstavligen ett stålbad med tomma kassaskrin, kallställningar och nedläggningar.
Få krislägen har visat sig slå så skoningslöst mot snart taget alla typer av samhällsintressen som just energikrisen.
Den gamla regeringen aviserade i slutet av augusti att de så kallade flaskhalsintäkterna ska återföras som elpriskompensation för hushållen och företagen.
Enligt prognos från Svenska kraftnät kan det sammantaget röra sig om ända upp emot 90 miljarder kronor för 2022 och 2023. Det är rimligt att tro att den nya regeringen förhåller sig på ett likartat sätt.
Men mellan dessa stora, tunga intressen gömmer sig civilsamhället och all dess viktiga verksamheter, där idealitet och engagemang varit både drivkraften och förutsättningen för att kultur ska kunna nå fram till hela landet, och att det ska gå att mötas, diskutera och påverka sin egen och andras tillvaro till det bättre.
Här finns inget extra köputrymme, där en kund kan förväntas betala mer för en produkt eller en upplevelse.
Här finns i stället föreningar som förvaltar lokaler med skenande elkostnader, och föreningar som brukar hyra de här mötesplatserna för sina verksamheter, men som de inte längre har råd att betala för – hur angeläget det än må vara.
Här finns också bara privatpersoner, som tänkt gå på bio eller teater, men som har elräkningar som äter upp allt extra utrymme. Här finns också de människor som vill organisera sig, påverka och göra skillnad, vars lokaler kommer att vara kalla och låsta.
Kommunerna pratar redan om att släcka ner gatubelysningar, och strunta i julbelysningar och adventsstakar, så där finns heller ingen hjälp att hämta.
I skuggan av detta får inte argumentationen bli att civilsamhället är ett särintresse, något som ligger högre upp på behovstrappan. Ett sådant synsätt är både kortsiktigt, djupt felaktigt och skadligt för samhället som helhet.
Efter aldrig tidigare skådade utmaningar under pandemin, har ett sargat civilsamhälle precis börjat resa sig. Efter många uppoffringar, uppfinningsrikedom och uthållighet har makalöst nog de flesta föreningar klarat sig genom krisen. Inte med råge, bravur eller marginal, utan precis på marginalen.
Det går inte ens att tänka sig vad en otyglad energikris skulle innebära för många av de här verksamheterna.
Vi ser en storm framför oss, där civilsamhället står mitt i dess framfart, och där det kommer att krävas kraftfulla insatser för att förhindra omfattande skador på samhällets fundament och förmåga att resa sig.
Vi har två konkreta förslag till den nya regeringen:
- Låt även civilsamhällets organisationer omfattas av motsvarande elprisgarantier som utlovas för privatkonsumenter och näringsliv.
Det kommer att innebära att kulturen fortsätter nå människor i hela landet och att demokratin kan utövas på alla platser, stora som små – inomhus och utan frostig andedräkt och lovikkavantar. - Genomför särskilda insatser för att stimulera en hållbar energiomställning i civilsamhällets lokaler och verksamheter.
Investeringar i anläggningar som producerar förnyelsebar energi är något som kommer att vara såväl klimatet som samhället till nytta även på lång sikt.
Föreningslivet saknar likviditet och ges sällan banklån för sådana investeringar. Avsätt därför 100 miljoner kronor hos Boverket som sedan fördelas bland landets samlingslokaler.
Vi går bokstavligen mot en kall vinter, och därför brådskar åtgärderna.
Insatser riktade till civilsamhället ska inte ske på bekostnad av andra, utsatta områden, men det bör vid sidan av privatkonsumenter och näringsliv erkännas som en tredje viktig grupp vars förmodade skador från energikrisen behöver lindras för att upprätthålla samhällets motståndskraft mot kommande kriser, och för att ha plattformar för nyskapande och engagemang när vi går mot bättre tider igen.
Att skapa trygghet i elkaoset är ett billigt pris att betala för att rädda viktiga delar i civilsamhället och säkra fortsatt tillgång till kultur och möten i hela landet.
Calle Nathanson, ordförande Ideell kulturallians och vd Folkets hus och parker
Susanna Dahlberg, vd Riksteatern
David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden i samverkan
Anna Rydborg, ordförande Ax – kulturorganisationer i samverkan
Greta Burman, förbundschef Riksförbundet Sveriges konstföreningar
Lovisa Almborg, verksamhetsledare Arbetslivsmuseernas samarbetsråd (ArbetSam)
Johan Redin, ordförande Musikarrangörer i samverkan (MAIS)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.