Våra kosläpp görs med värme och stolthet
Replik från Arla-bönder om de svenska kosläppen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-04-15
REPLIK. I år välkomnar 50 av Arlas ägare till sina kosläpp. En härlig familjedag där mjölkbönderna bjuder in allmänheten till sina gårdar. Vi kommer att bjuda på mjölk och bulle samt firar att kossorna släpps ut på ett långt sommarbete. Förra året höll de flesta Arlagårdarna kossorna ute på bete betydligt längre än vad lagen säger. Ett bete som sker på marker som ofta inte går att använda till spannmålsodling. Ett bete som är förutsättningen för att hålla naturbetesängarna öppna och levande.
Kosläppen sker med stolthet över djuromsorgen på våra gårdar. De svenska kossorna får till exempel minst antibiotika i EU, enligt Jordbruksverket. Men vi är också stolta över det som görs för att sänka klimatavtrycket. Redan idag så har svensk mjölk nästan 50 procent mindre klimatavtryck än genomsnittet i världen.
Negativ klimatpåverkan brukar kallas fotavtryck. Handavtryck är allt det positiva vi gör för miljön. Mjölkgårdar som har betande djur, gräs- och klöverodlingar, olika naturtyper och betesmarker är viktiga för det som kallas ekosystemtjänster. Det är de tjänster och nyttigheter som vi får av naturen, till exempel att insekter pollinerar växter och att betesmarker och gräsodling binder det viktiga kolet i marken. Ett av många handavtryck på gården är alltså att se till att ekosystemtjänsterna fungerar så bra som möjligt.
Marken på gårdarna binder koldioxid och fungerar som så kallade kolsänkor. Kolsänkor kan enkelt beskrivas som reservoarer i naturen, som binder koldioxid från atmosfären och på så sätt minska växthusgaserna. Kolsänkor är en nyckel i kampen mot klimatförändringar, men för att maximera markens positiva effekt på klimatet behöver vi utveckla fler metoder för att bättre mäta och förstå hur detta fungerar.
För att få en rättvisande bild av klimatavtrycket är det dags att ta hänsyn till de klimatpositiva bitarna, exempelvis kolinbidningen från gårdarnas skogar, produktion av biogas (av kornas gödsel) som kan driva stadsbussar och andra handavtryck som bidrar till att minska klimatpåverkan. Det är helt enkelt dags att både titta på fotavtrycken och handavtrycken på gårdarna. År 2045 ska vi ha netto noll klimatpåverkan.
I dag importeras mat till Sverige som har ett högre klimatavtryck än den som produceras av de svenska bönderna. Klimatfrågan är vår tids största utmaning och vi anser att Sverige behöver producera mer klimatsmart mat. För att kunna öka produktionen av mat i Sverige behöver bönderna i Sverige känna framtidstro och säkerhet. Politikernas uppgift är att se till att konkurrenskraften för de svenska bönderna blir bättre. Svenska bönder, som ligger i framkant i världen, ska inte behöva oroas och störas av aktivister.
När Arlas ägare öppnar gårdarna för kosläpp, gör vi det med värme och stolthet. Vi hoppas att alla som kommer gör det för att gemensamt hylla den svenska matproduktionen.
Jonas Carlgren och Inger-Lise Sjöström, mjölkbönder och styrelseledamöter i Arla
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.