Lyssna på unga killars erfarenheter av våldet
Debattörerna: För verklig förändring krävs modiga beslut
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-12-18
DEBATT. I dag lever många barn och ungdomar i en vardag där det förekommer våld, hot, och kränkningar. Men våldet upphör inte automatiskt med hårdare straff eller fler poliser. Våldsförebyggande insatser är däremot avgörande för att stoppa utvecklingen och de måste sättas in tidigt.
Vi måste också lyssna på vad unga killar själva har att berätta om våldet.
De senaste åren har vi haft en oroande samhällsutveckling med ökade socioekonomiska klyftor och segregation, och som en konsekvens av detta även ökad utsatthet hos unga för våld, hot och kränkningar. Unga möter våldet både i skolan, hemma, i nära relationer, och i det offentliga rummet.
Just nu drivs en stark politisk diskurs om tuffare tag mot gängkriminalitet, där åtgärder som fler poliser, lägre straffålder och hårdare straff diskuteras. Dessa åtgärder riktas främst till killar och unga män, som är överrepresenterade i våldsstatistiken (BRÅ 2018).
Vi som arbetar med målgruppen unga killar förespråkar andra lösningar. Vi är socialarbetare, lärare, forskare, fritidsledare, ideellt engagerade och sakkunniga som gång på gång snarare understryker vikten av mjukare tag. Vi vet att våldet inte tar slut med hårdare straff eller fler poliser.
Vi önskar i stället fler preventiva insatser mot våld och breda samarbeten regionalt och nationellt. Våldet behöver adresseras tidigt och vi behöver lyssna på vad unga killar själva har att berätta.
MÄN:s stödchatt Killfrågor har varit verksam i över tio år. Varje år pratar våra volontärer med flera tusen stödsökande killar i åldrarna 10–20 år, och de senaste åren har vi märkt en förändring i samtalen.
Från att vi tidigare i chatten har haft kortare samtal med enklare problematik är det numera längre samtal om sådant som uppfattas som svårt i livet, till exempel; psykisk ohälsa, ensamhet eller våldserfarenheter.
MÄN driver sedan knappt ett år tillbaka även en fysisk samtalsmottagning i centrala Stockholm för killar som använder eller har använt våld. Det är även möjligt att besöka mottagningen digitalt för de killar som bor på andra platser i Sverige. Vi har sett ett behov av att utöka vår verksamhet ytterligare och göra den mer flexibel för att kunna möta killar i olika livssituationer som kräver olika slags stöd.
Därför lanserar vi i dag den digitala plattformen Killar.se som erbjuder stödinsatser på olika nivåer. I samband med lanseringen släpper vi också rapporten “Killar om våld”, som innehåller berättelser och vittnesmål om våld från våra stödsökande.
Gemensamt för många av killarna som hörs i rapporten är att de känner sig ensamma, missförstådda och inte tagna på allvar. Tilliten till vuxenvärlden och samhället i stort är låg, och många vet inte hur de ska ta upp svåra ämnen med sina kompisar.
När vi frågar killar i stödchatten om de pratar med någon i sin närhet blir svaret ofta att ”mina problem är min ensak,” och att andra inte har med det att göra. Samtidigt blir det tydligt senare i samtalen att samma killar har ett stort behov av att bli sedda och lyssnade till.
Ett exempel på detta är en stödsökande kille som berättade att ingen i hans närhet frågar hur han egentligen mår. Han beskrev att han har goda relationer till både kompisar och familj och att de kan prata om allt, “förutom känslor och sånt”.
För honom blir vår stödchatt en viktig plats där hans känslor får ta plats och han blir lyssnad på.
En annan stödsökande kille berättar i chatten att han blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp av en jämnårig, och hur mycket han skäms för att han inte kunnat “stå upp för sig själv”. När han berättade om det som hänt för sina kompisar sa de till honom att han borde vara stolt som fått ligga i helgen.
Det här är bara två av tusentals exempel som vi samlat på oss under åren. Båda dessa berättelser ger uttryck för flera av de maskulinitetsnormer som killar och pojkar behöver förhålla sig till; att en inte ska visa känslor och att en alltid ska vara redo för sex.
Killar som själva blir utsatta för våld eller som utsätter andra är en särskilt svår grupp att nå, även för vår verksamhet där de stödsökande kan vara helt anonyma.
Vi behöver därför arbeta på olika samhällsnivåer för att upptäcka, motivera och samtala med killar; inom skolvärlden med en stabil elevhälsa och våldspreventiva program, på kommunal nivå med mer resurser till socialtjänst, fältverksamhet och nattvandrare, medel till lokala projekt i landets socioekonomiskt utsatta områden, och finansiering av forskningsprojekt som handlar om våld i ungas relationer.
Vi måste sluta att adressera killars våld mot andra som “typiskt för killar”, eller avfärda våld i kärleksrelationer som “kärleksgnabb”.
Det handlar om att se våldet för vad det faktiskt är; ett könat samhällsproblem med rötter i en patriarkal ordning, i vilken män och pojkar uppmuntras och väljer att ta till våld vid behov. Det är också en samhällsordning som vi vuxna är en del av, och förstärker genom att till exempel behandla killar som att de inte har behov av att få uttrycka känslor som sorg eller svaghet.
Vi var många som förfärades av dödsskjutningen av en tolvårig flicka i Botkyrka i augusti tidigare i år. I ett inslag på SVT nyheter den 9 november vittnar Lena Häggberg, som är rektor på en skola i Botkyrka, om sparkrav på två miljoner – vilket innebär nedskärningar i antal speciallärare, lärarassistenter och bibliotekarier.
Häggberg berättar om hur socialtjänsten inte räcker till för hennes elever, och att många inte får hjälp när de väl tagit mod till sig att berätta om hur de har det. Hennes berättelse är inte på något sätt unik, utan vittnar snarare om den verklighet som vi idag behöver förhålla oss till.
Populistiska budskap om hårdare tag kanske hörs mest, men för verklig förändring krävs modiga beslut och en mer långsiktig strategi från er politiker. Vi har inte råd att vänta längre. Vi behöver lyssna på de unga.
Maria Breyer, Verksamhetsutvecklare MÄN
Lena Berg, Metodutvecklare MÄN
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel