Vill regeringen hindra studenter att studera?
Hyresgästföreningen & studentkårerna: Bristen på studentbostäder är akut
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-07-08
DEBATT. I dagarna skickas antagningsbeskedet inför höstterminen ut, vilket för de flesta innebär en glädje – att kunna påbörja en ny utbildning.
Men för många studenter byts glädjen snabbt mot besvikelse när de inte lyckas få ett boende på sin studieort.
Ungdomsbarometerns undersökning visar att så många som en av fyra studenter tvingas att välja bort sina förstahandsval på grund av svårigheten att hitta en bostad. Det drabbar inte bara den enskilda individen, utan även samhället i stort när rätt person inte hamnar på rätt utbildningsplats.
Ska studenters framtid avgöras av deras möjligheter att hitta boende, snarare än deras akademiska meriter? Samtidigt står regeringen, halvvägs in i mandatperioden, fortfarande handlingslös inför bostadsbristen.
Svårast är det att få en bostad i storstäderna och enligt kommunerna råder det bostadsbrist i samtliga storstadsregioner. Enligt Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende 2023 har antalet hemmaboende unga ökat. Hela 192 300 personer i åldern 20 till 27 år bor ofrivilligt hemma, där studenter är överrepresenterade.
Boverket rapporterar att var tredje student med sämre familjeekonomi väljer sin studieort baserat på bostadsbristen. Detta samtidigt som prognosen för antalet påbörjade nybyggda studentbostäder under kommande år kraftigt minskat.
När ska regeringen börja investera i den grundläggande infrastruktur som ett kunskapssamhälle kräver?
Bostadsbyggandet har under de senaste åren minskat dramatiskt. Kostnaderna för byggandet har skjutit i höjden, vilket gör att byggprojekt med större vinstmarginaler prioriteras och incitamenten minskar för att bygga billiga hyresrätter för studenter.
Regeringens egna produktivitetskommission konstaterar därtill att bostadsbristen påverkar landets produktivitet mycket negativt. Det gäller inte minst när internationella studenter och forskare väljer bort Sverige när de inte kan hitta bostäder inom rimlig tid.
Studenters bostadsbrist har alltså blivit en internationell konkurrensnackdel.
Vi behöver en aktiv bostadspolitik som tar itu med de verkliga problemen. Vi kan inte tillåta att man genom en passiv bostadspolitik offrar framtidens kompetensförsörjning.
När ska regeringen börja investera i den grundläggande infrastruktur som ett kunskapssamhälle kräver?
För att öka antalet bostäder för studenter och säkerställa att alla, oavsett socioekonomisk bakgrund eller funktionshinder, har möjlighet att studera vidare, behövs en offensiv bostadspolitik. Förslag om lättade tillgänglighetskrav ger i bästa fall en väldigt liten effekt men troligare är de snarare verkningslösa för att få upp byggtakten.
Staten måste i svåra tider kliva in och möjliggöra ett ökat byggande, även av bostäder med lägre vinstmarginaler. Det behövs en ökad statlig finansiering och förmånliga bygglån för att öka tillgången på studentbostäder, i kombination med ett stärkt och reformerat bostadsbidrag.
Om regeringen fortsätter med en passiv bostadspolitik kommer allt fler studenter och unga vuxna hindras från att påbörja sin drömutbildning på grund av bristen på tillgång till studentbostäder. Regeringen borde kunna bättre.
Rasmus Lindstedt, ordförande Sveriges förenade studentkårer
Ola Palmgren, vice ordförande Hyresgästföreningen
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.