91 forskare: I dag bör vi alla klimatprotestera
”Vi vuxna har en skyldighet att engagera oss”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-03-15
DEBATT. Runt om världen skolstrejkas det mot att alltför lite görs för att stoppa klimatförändringarna. Hundratusentals ungdomar i över hundra länder har engagerat sig i vad som blivit till en global rörelse.
I dag planeras för de mest omfattande protesterna hittills.
Budskapet är det samma som klimatforskarnas, alltså att rådande klimatpolitik och utsläppsnivåer måste läggas om radikalt snarast, annars hotar en global katastrof. Tusentals belgiska och engelska forskare har i öppna brev bekräftat att budskapet stämmer.
Många av de protesterande har inte uppnått rösträttsålder. De väljer ändå att engagera sig och att stå upp för sina samhällens framtid.
Det demokratiska medborgarskapet ger individen möjligheter att göra sin röst hörd, bland annat genom rösträtten och yttrandefriheten. Med den möjligheten följer ett politiskt ansvar för det gemensamma. Ett ansvar som också innefattar att värna om de unga, som saknar rösträtt.
Det må vara oklart hur mycket medelålders och äldre hinner påverkas om radikala reduceringar av utsläppsnivåerna uteblir. Situationen kommer dock att bli högst kännbar för dagens unga och ytterst kritisk eller katastrofal för deras barn, enligt FN:s klimatrapport från i höstas som baseras på tillgänglig forskning.
Därför har alla vi vuxna medborgare en skyldighet att engagera oss.
Mot vad bör det då protesteras?
Den svenska klimatdebatten uppehåller sig särskilt vid individens ansvar för sitt eget koldioxidutsläpp, orsakat av långflygningar och köttkonsumtion. Vi har inget att invända mot den typen av livsstilsförändringar.
Minskningar bara på dessa områden är dock långtifrån tillräckligt, enligt klimatforskningen, och de individuellt valda livsstilsförändringarna måste därför kompletteras med bindande beslut av makthavarna – i såväl politiska som privata organ.
Något som debatteras betydligt mindre är till exempel att utsläppen från lastbilstransporter i dag är 12 procent högre än 1990 trots den ökade användningen av förnybara bränslen; att EU:s system för handel med utsläppsrätter har ett överskott vilket leder till låga priser; eller att den svenska industrins betydande utsläpp ökat sedan 2015.
Många svenska företag verkar ha påbörjat ansträngningar för att minska sina utsläpp; att visa klimatansvar tycks numera ses som en konkurrensfördel.
Problemet är bara att det inte alls räcker, och att omställningen generellt sett går alldeles för långsamt (jämför till exempel SSAB:s löfte om förändrade metoder för stålproduktion till 2035–2045 med klimatforskarnas larm om att radikal utsläppreducering de kommande tolv åren är avgörande).
I slutändan krävs politiskt ledarskap. De folkvalda måste axla sitt ansvar, erkänna situationens allvar, diskutera och besluta om nödvändiga policyer och se till att dessa genomförs; det är vår skyldighet som demokratiska medborgare att pressa dem till detta, så länge de inte gör det på eget initiativ.
Med tanke på det hot klimatförändringarna utgör mot de ungas framtid, och hur avgörande det är med radikala utsläppsreduceringar redan de närmsta åren, finns egentligen inget alternativ.
Per Adman, docent, statsvetenskap, Uppsala
Oscar Almén, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Gunilla Almered Olsson, professor, globala studier, Göteborg
Jan-Åke Alvarsson, professor, kulturantropologi, Uppsala
Aida Alvinius, docent, Försvarshögskolan
Fanny Ambjörnsson, docent, genusvetenskap, Stockholm
Elina Andersson, forskare, LUCSUS, Lund
Staffan Appelgren, universitetslektor, globala studier, Göteborg
Thomas Arentzen, docent, teologi, Oslo/Uppsala
Egil Asprem, docent, religionshistoria, Stockholm
Susann Baez Ullberg, bitr. universitetslektor, kulturantropologi, Uppsala
Matilda Baraibar, forskare, ekonomisk historia, Stockholm
Ann Bergman, professor, arbetsvetenskap, Karlstad
Elin Bjarnegård, docent, statsvetenskap, Uppsala
Ulf Bjereld, professor, statsvetenskap, Göteborg
Annika Björnsdotter Teppo, universitetslektor, kulturantropologi, Uppsala
Örjan Bodin, universitetslektor, Stockholm Resilience Centre
Anna Bohlin, docent, globala studier, Göteborg
Sara Bondesson, bitr. universitetslektor, Försvarshögskolan
Kristina Boréus, professor, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Karin Bradley, universitetslektor, KTH
Ebba Brink, forskare, LUCSUS, Lund
Sara Brogaard, senior lecturer, LUCSUS, Lund
Anders Burman, docent, globala studier, Göteborg
Henner Busch, postdoktor, humanekologi, Lund
Henrik Carlsen, Senior Research Fellow, Stockholm Environment Institute
Wim Carton, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Gudrun Dahl, professor emerita, socialantropologi, Stockholm
Paulina de los Reyes, professor, ekonomisk historia, Stockholm
De Moor, Joost, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Marie Demker, professor, statsvetenskap, Göteborg
Ann-Zofie Duvander, professor, demografi, Stockholm
Katarina Eckerberg, professor, statsvetenskap, Umeå
Josefina Erikson, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Maria Eriksson Baaz, professor, statsvetenskap, Uppsala
Janne Flyghed, professor, kriminologi, Stockholm
Charlotta Friedner Parrat, bitr. universitetslektor, Försvarshögskolan
Paul Fuehrer, universitetslektor, samhällsvetenskaper, Södertörn
Sara Gabrielsson, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Mikael Granberg, professor, statsvetenskap, Karlstad
Nina Gren, forskare, socialantropologi, Lund
Lutz Gschwind, doktorand, statsvetenskap, Uppsala
Nicklas Guldåker, universitetslektor, kulturgeografi, Lund
Quintin Gumucio, universitetslektor, kulturantropologi, Gävle
Maria-Therese Gustafsson, forskare, statsvetenskap, Stockholm
Markus Göransson, bitr. universitetslektor, Försvarshögskolan
Sten Hagberg, professor, kulturantropologi, Uppsala
David Harnesk, senior lecturer, LUCSUS, Lund
Sofie Hellberg, universitetslektor, globala studier, Göteborg
Kristina Helgesson Kjellin, forskare, kulturantropologi, Uppsala
Linnea Helmersson, doktorand, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Arita Holmberg, docent, Försvarshögskolan
Alf Hornborg, professor, humanekologi, Lund
Jonas Hultin Rosenberg, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Kristine Höglund, professor, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Helena Hörnfeldt, universitetslektor, etnologi, Stockholm
Ellinor Isgren, forskare, LUCSUS, Lund
Henrik Johnsén, forskare, religionshistoria, Stockholm
Ulf Jonsson, professor emeritus, ekonomisk-historia, Stockholm
Torsten Krause, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Annica Kronsell, professor, globala studier, Göteborg
Oscar Larsson, forskare, stad och land, SLU
Mats Lindberg, professor emeritus, statskunskap, Örebro
Jennifer Mack, universitetslektor, KTH
Andreas Malm, bitr. universitetslektor, humanekologi, Lund
Bo Nilsson, professor, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Finn Nilson, docent, risk- och miljöstudier, Karlstad
Daniel Nohrstedt, docent, statsvetenskap, Uppsala
Maria Nordbrandt Bergström, doktorand, statsvetenskap, Uppsala
Lennart Olsson, professor, LUCSUS, Lund
Charles Parker, docent, statsvetenskap, Uppsala
Dominika V. Polanska, docent, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Merritt Polk, professor, globala Studier, Göteborg
Oscar Pripp, docent, etnologi, Uppsala
Owe Ronström, professor, etnologi, Uppsala
Samuel Rubenson, professor, religionsvetenskap, Lund
Märit Simonsson, forskare, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Welat Songur, universitetslektor, samhällsvetenskaper, Södertörn
Maria Stern, professor, globala studier, Göteborg
Isak Svensson, professor, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Ryszard Szulkin, professor emeritus, sociologi, Stockholm
Håkan Thörn, professor, sociologi, Göteborg
Sofie Tornhill, universitetslektor, samhällsstudier, Linnéuniversitetet
Katrin Uba, docent, statsvetenskap, Uppsala
Susanne Urban, docent, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Christine Wamsler, professor, LUCSUS, Lund
Rikard Warlenius, universitetslektor, globala studier, Göteborg
Johan Wejryd, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Sara Westin, forskare, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Soheyla Yazdanpanah, universitetslektor, kultur och lärande, Södertörn
Magnus Öhlander, professor, etnologi, Stockholm
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.