Regeringen måste ta ansvar över våra hav
Greenpeace: Stoppa Preemraffs utbyggnad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-07-29
DEBATT. Just nu funderar regeringen på hur den ska hantera Preems ansökan om att bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil.
En utbyggnad som skulle öka Sveriges utsläpp med en miljon ton koldioxid per år, göra Preemraff till Sveriges enskilt största utsläppskälla och förhindra oss att leva upp till Parisavtalet och våra klimatmål.
Preem påstår sig vilja halvera ökningen, alltså inte de totala utsläppen, genom avskiljning och lagring av koldioxid, så kallad CCS. CCS är en dröm som utsläppstung industri ofta använder som alibi för att kunna fortsätta med sina utsläpp, i stället för att agera mot klimatkrisen.
Nu använder även Preem CCS som alibi och grönmålning för att få expandera sin fossila verksamhet.
Lagar, natur, berggrund och ekonomi talar emot CCS. Endast mycket små delar av Sveriges berggrund lämpar sig för koldioxidlagring, bland annat under Östersjön.
Enligt internationella avtal är det förbjudet att lagra koldioxid under Östersjön och trots att Sverige nyligen ställde sig bakom en ändring av det så kallade Londonprotokollet för att underlätta export av koldioxid så förbjuder internationella avtal fortfarande detta.
Vill industrin lagra koldioxid i Sverige kvarstår havsbottnen i Nordsjön. För att det ska bli möjligt måste regeringen satsa stort politiskt kapital på att driva igenom ändringar i de internationella avtal som förbjuder lagring under havsbottnen. Vi måste också förhandla bilateralt med Norge om villkoren för lagring där.
Frågan är: Vill vi verkligen att Sveriges rödgröna regering ska bli den aktör som driver på för att våra hav återigen ska bli avfallsplatser nu när vi fått avtal på plats som förbjudit gifttunnor på havsbotten?
Ska Sverige bli världsledande i attacken mot havsbotten? Eller ska vi i stället satsa vår politiska kraft på att få till stånd ett globalt havsavtal som skyddar våra hav och instiftar marina reservat på internationellt vatten?
Rökgaser från raffinaderier innehåller oftast 8-14 procent koldioxid, det gör att stora mängder kväve måste avskiljas innan koldioxiden kan lagras. Sedan måste koldioxiden pumpas ombord på fartyg som det i dag endast finns ett fåtal av i hela EU för att sedan fraktas till Nordsjön där den under högt tryck är tänkt att pumpas ned under havsbotten. Detta kostar mycket pengar och processerna kräver enormt mycket energi.
Markyta, havsbotten, nya fartyg, nya anläggningar och mängder med stål och betong skulle behövas om vi vill ha storskalig CCS, allt för att göra det som naturen gör helt gratis åt oss. Haven har redan absorberat ungefär hälften av all koldioxid människan någonsin släppt ut. Skogen absorberar mer koldioxid varje år än vad någon CCS-hägring kan göra.
Låt oss inte förstöra ekosystem i balans utan i stället ge dem det skydd de behöver för att fortsätta med sin naturliga CCS. Våra skogar och hav har en enorm potential som koldioxidsänka som kan utvecklas om vi skyddar dem bättre.
All Sveriges politiska och ekonomiska kraft måste gå till omställning bort från det fossila hotet mot vår välfärd. Vi behöver satsa på smarta, energieffektiva, cirkulära samhällen, jobba med naturen och låta den lagra koldioxiden, skydda den biologiska mångfalden och de kolinlagrande ekosystemen.
Stefan Löfven, Isabella Lövin och regeringens klimatkollegium måste leda oss mot innovation till omställning och hållbara jobb, inte konstgjord andning åt fossila projekt som inte har någon framtid.
Sveriges regering bör lyfta blicken mot framtiden inte gräva ned sig i en dyr återvändsgränd på havets botten.
Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace
Carl Schlyter, kampanjledare Greenpeace
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.