Stök och bråk i skolan är ett stort svek från S
KD: Otryggheten måste bort – ge lärarna tydligare befogenheter i skollagen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-09-12
DEBATT. Ingen förälder ska behöva skicka iväg sin lilla son eller dotter till skolan med oro i magen över vad de andra barnen ska göra eller säga – och inget barn ska behöva utsättas för kränkningar eller känna sig otrygg i skolas korridorer.
Sverige behöver en gång för alla göra upp med stöket och otryggheten i skolan, så att barnen i skolan behandlas med respekt.
Under socialdemokraternas tid vid makten har otryggheten i skolan ökat. De senaste tio åren märks en negativ trend och både lärare och elever upplever att tryggheten har minskat.
Situationen har nu blivit så allvarlig att var femte elev i årskurs 9 uppgav förra året att de inte känner sig trygga i skolan, det visar Skolenkäten från Skolinspektionen.
Ordningsproblemen i skolan har funnits alltför länge, men resultatet kan exempelvis jämföras med att 9 av 10 elever kände sig trygga tio år tidigare.
Ordningsproblemen och otryggheten – med våld, stök och kränkningar – gör att många barn och unga mår dåligt och hamnar efter i skolan. Sedan tidigare vet vi att över hälften av eleverna uppgett att andra elever stör ordningen i klassrummet, så att de inta kan arbeta i lugn och ro.
Särskilt upprörande är att allt färre elever upplever att lärare ingriper om någon trakasseras. Detta avslöjades även i Friendsrapporten 2021, där det framkom att nära hälften av högstadieeleverna upplever att skolpersonalen inte alltid agerar när elever kränks.
Det här är ett stort svek.
Fler i vårt land behöver nu fråga sig vad det skickar för signaler till våra barn – om andra människors värde och de gemensamma värderingarna i samhället – ifall vi som samhälle inte låter det få tydliga konsekvenser när elever bryter mot skolans ordningsregler genom att hota, kränka eller trakassera andra.
Skolledarskapet och lärarnas ledarskap i klassrummet behöver för det första stärkas och lärarnas befogenhet att upprätthålla ordning ska vara klar och behöver förtydligas i skollagen.
Det behövs också mer av utbildning i ledarskap och konflikthantering på lärarutbildningen och som vidareutbildning, så att fler lärare står redo att ingripa mot trakasserier.
För det andra så behöver skolornas ordningsregler vara tydliga. Det finns i dag möjlighet till utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering och avstängning, men de här möjligheterna behöver kunna användas i större utsträckning.
Skolan ska alltid vara tydlig i sin reaktion mot brott och normöverträdelser. Rektor behöver därför ha stor frihet att utforma skolans undervisningsgrupper, och det behöver bli lättare att omplacera, stänga av och flytta mobbare till andra skolor.
Skolan ska stå på de utsattas sida, och därför är det mobbaren och inte den som mobbas som om nödvändigt ska behöva byta skola.
I skolan ska det råda nolltolerans mot klotter, skadegörelse. Den som saboterar ska även själv kunna vara med och laga skadan, och notan för det som saboterats bör skickas till föräldrarna.
Men framförallt så behövs en nolltolerans mot mobbing och kränkningar.
Betydligt fler än hälften av Sveriges högstadieeleverna behöver få känna att skolpersonalen ingriper mot trakasserier och kränkningar, och den sortens beteende behöver alltid leda till rapporter hem så att föräldrarna får möjlighet att ta sitt så viktiga föräldraansvar
Utbildningsminister Anna Ekström har dessvärre inte förmått att vända den negativa utvecklingen när det gäller ordningsproblem och otrygghet i skolan.
Sverige behöver därför en ny regering – en borgerlig regering – som är fast besluten att göra Sverige skolor till trygga skolor – där ingen hålls tillbaka, ingen lämnas efter och där alla barn behandlas med respekt.
Ebba Busch, partiledare (KD)
Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.