Svenskar, jämför inte Katalonien med Skåne
Debattörerna: Vår önskan om självständighet handlar om så mycket mer än så
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-10-10
DEBATT. Katalonien är på allas läppar, även i svensk media. Ibland skrivs initierat, ibland avfärdas katalaner med svepande generaliseringar. Ibland görs långsökta jämförelser med jämtar eller Skåne. Vi är vanliga katalaner som lever och verkar i Sverige.
Vi ser prov på att kunskaper om Katalonien och Spaniens inbördes förhållanden ibland reduceras till en uppfattning om att katalanerna borde vara nöjda eftersom vi har ”tillåtelse” att få dansa vilka folkdanser vi vill och får odla vår kultur.
Hur allmänt känt är det i Sverige att Franco värnade om sådant, som pittoreska inslag i sin fascistiska spanska nationalism? Många förvånas när vi förklarar att det faktiskt var förbjudet att undervisa i katalanska och att trycka katalanska i text under största delen av Francotiden.
Vi är djupt oroade över händelseutvecklingen i Katalonien. Amnesty International har konstaterat övervåld från spansk militärpolis av egna observatörer på plats den 1 oktober.
Vi är bestörta över avsaknaden av politisk vilja att ställa premiärminister Rajoy till svars för de brutala polisinterventionerna mot fredfulla medborgare. Sällan lyfts det i debatten något om den spanska statens nationalism, där Rajoys framhållande av ”ett enat Spanien” går före grundläggande rättigheter. I Sverige talas ofta om politiska partiers bakgrund. I Spanien vann fascismen efter inbördeskriget, och överlevde ända fram till Francos död. Det nu regeringsbärande Partido Popular (PP) med Rajoy i spetsen, hade vid bildandet många kopplingar till den regering Franco ledde där flera av PP:s grundare direkt arbetade för Franco. Detta är inte oviktigt för att förstå dagens Spanien.
Den katalanska önskan om självständighet är inte en fråga om ekonomi i första hand, som så ofta slentrianmässigt nämns i svensk media. Det handlar också om språk, kultur och vår nationella identitet.
Den spanska nationalismen har velat kväsa den katalanska kulturen i den närliggande historien, och har strävat efter att Katalonien skulle absorberas in i Spanien. Därav den hårda oförsonliga linje som Spaniens regering nu intagit. En linje där man inte tvekat att använda våld mot egna medborgare.
Upp mot 80 procent av katalanerna vill få rösta, och kunna rösta ”ja” eller ”nej”. Vi vill göra som i Quebec eller Skottland. Det är vår väg, samtidigt som Spaniens premiärminister Rajoy snarare vill slå in på en liknande väg som använts i Turkiet.
Vi önskar sträcka ut en hand till demokratiskt sinnade européer, svenskar och spanjorer – som våra likar och i vänskaplighet.
Vi tror på medling, dialog och framför allt på att få uttrycka politisk vilja med demokratiska medel.
Hjälp oss stötta en folkomröstning i Katalonien.
Josep Junyent, jurist
Aida Bargués Tobella, forskare
Anna Mas Ehinger, överläkare
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.