Unga kriminella måste kunna sättas i fängelse
KD-politiker: Annars göder vi en livsstil som är livsfarlig för allmänheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-08-18
DEBATT. Skjutningar, i grunden kopplade till konflikter mellan grovt kriminella, fortsätter inte bara att vara återkommande i Sverige – de ökar. Det fruktansvärda mordet på en 12-årig flicka i Norsborg natten mot den andra augusti, en flicka som sannolikt enbart råkade hamna i vägen för hänsynslösa gärningsmäns eldgivning, är ytterligare en brutal påminnelse om att vi för närvarande bevittnar den grövsta kontinuerliga våldsbrottsligheten i modern tid.
Med rätta skapar mordet en samhällsdebatt präglad av chock, sorg och ilska. Det vi alla kräver är att denna allvarliga samhällsutveckling stoppas.
Nya skottlossningar på öppen gata har dock redan hunnit inträffa. Troligen dröjer det inte många dagar innan nästa skottlossning med dödlig utgång sker, hur chockade, ledsna och arga vi än är.
Den bistra sanningen är att långsiktiga förebyggande insatser är svåra och tar tid. Det innebär inte att de inte bör genomföras, men samhällets samlade förebyggande insatser måste flyttas ner i åldrarna. När en ung person blir gripen för svåra brott vet alla som arbetar inom skola, polis och socialtjänst att varningssignalerna varit tydliga länge. Kanske redan i lågstadiet, eller ännu tidigare.
Även om ett bättre förebyggande arbete mot de som ännu inte har blivit grovt kriminella behövs så är det inget som löser våra akuta problem.
Ska vi kunna bryta ökningen av skjutningar handlar det om att döma grova brottslingar till fängelse innan de börjar använda dödligt våld. Detta måste i större utsträckning även gälla grova brottslingar som fortfarande befinner sig i tonåren.
De kriminella unga män som är i eller nyss har lämnat tonåren och begår den sorts mord vi nu ser, är oftast väl kända av polisen. De har gripits mängder av gånger och ofta även dömts för grova brott vid flera tillfällen. Inlåsta har de däremot inte alltid blivit.
Ett aldrig så gediget polisarbete innebär alltför ofta att den unges kriminalitet bara förhindras i ett par timmar. Sedan kräver lagar och praxis att han ska släppas ut. Den ordningen möjliggör de fortsatta skjutningarna, och därför behöver reglerna för anhållan och häktning av unga ses över.
För samhällets skydd, människors säkerhet och rättvisans skull måste även kriminella under 21 år i mycket högre grad dömas till fängelse när brottet är grovt. De som av åldersskäl i stället döms till ”ungdomsvård” behöver vara frihetsberövade under behandlingen för att förhindra vidare brottslighet.
Ytterst handlar det om förtroendet för rättssamhället, om akut samhällsskydd samt om brottsoffers upprättelse och trygghet.
Att bli rånad eller grovt misshandlad och se gärningsmannen gripas av polis, för att lite senare påträffa samma gärningsman väntande utanför den egna porten är orimligt. Det är dock den verklighet som råder i dagens Sverige.
Om vi verkligen vill bryta ökningen av grova våldsbrott på öppen gata så är mer omfattande frihetsberövanden av de unga gärningsmännen helt avgörande.
Det är inte svårt att förstå att en 17-åring som grips, släpps, utreds och döms till ”vård inom socialtjänsten”, men samtidigt får behålla friheten att röra sig fritt i det egna bostadsområdet, snabbt riskerar att gräva sig ännu djupare in i en kriminell, och för allmänheten livsfarlig, livsstil.
Det krävs stora förändringar för att åstadkomma ett tryggare Sverige.
Erik Slottner, gruppledare KD i Stockholms stadshus
Fredrik Wallén, polis och vice ordförande KD Stockholms stad
Christian Carlsson, ordförande KD Stockholms stad
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.