Gör gymnasieskolan i Sverige obligatorisk
Maria Arkeby: I dag lämnas 15 procent av niondeklassarna åt sitt öde
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-05-31
DEBATT. I Sverige är det frivilligt att gå en gymnasieutbildning. Samtidigt är arbetslösheten i gruppen lågutbildade allra högst och vi vet att ett jobb att gå till är viktigt för gemenskap, integration och för ekonomin. 15 procent av niondeklassarna får inte gymnasiebehörighet och dagens skolsystem lämnar dem åt sitt öde, åt vårt öde.
Det är en ohederligt. I stället bör vi göra gymnasieskolan obligatorisk.
För att vi ska bli en del av samhällsgemenskapen behöver vi känna att vi är behövda. Att vi har en plats och att vi kan bidra, oavsett vem vi är och var vi kommer ifrån. Det innebär bland annat att ha ett jobb att gå till och en möjlighet att försörja oss själva.
I Sverige har vi skolplikt, men den sträcker sig bara över grundskolan vilket alltså betyder att en gymnasieutbildning är frivillig. Låt oss titta närmare på vad siffrorna säger om detta.
Arbetslösheten är högst bland personer som saknar gymnasial utbildning. Mer än var fjärde utan gymnasieexamen i gruppen 25-64 år (27,1 procent) var arbetslös under 2023. Bland personer med eftergymnasial utbildning var siffran 4,6 procent.
15 procent av alla barn som går ut nian i dag saknar gymnasiebehörighet och här spelar den socioekonomiska bakgrunden stor roll. Av de som påbörjar en gymnasial utbildning är det drygt var fjärde som inte går ut med fullständiga betyg.
Bland svenskfödda är det åtta av tio som klarat gymnasieskolan vid 24 års ålder med fullständiga betyg. Bland elever som invandrat till Sverige vid 13 år eller äldre, som kommer från ett land utanför Europa som flykting eller dess anhörig var det 33 procent av kvinnorna och 27 procent av männen som hade slutbetyg från gymnasiet vid 24 års ålder.
Arbetsmarknaden kräver det uppenbarligen, och att säga något annat till våra niondeklassare är inget annat än en lögn
Vi har som bekant lämnat walkover till marknadskrafterna och många skolor bryr sig mer om att skapa betygsinflation är att fånga upp elever med olika typer av utmaningar. Det har bidragit till en segregerad skola som inte klarar av att ge barn en stabil grund att stå på inför framtiden.
Lösningen på detta kan inte vara att samhället fortsätter att friskriva sig från ansvar för barns utbildning efter 16 års ålder. Det kommer surt efteråt.
Vi ser det i arbetslöshetssiffrorna, i rekrytering av unga till gängen och tittar vi på det ekonomiska biståndet så blir det smärtsamt tydligt att de med enbart grundskola löper betydligt högre risk att hamna i fattigdom. I synnerhet gruppen nya svenskar. Därför är detta också ett viktigt integrationsförslag.
I Sverige säger vi numera som det är, och då är signalen till ungdomar att gymnasiet är frivilligt bedräglig. Vi säger också att vi ska göra det som krävs.
I boken ”Ett farväl till Bullerbyn?” av Åsa Eriksson skriver hon att ”den som tror på människan kräver något av henne” och hon har rätt.
Det är dags att vi kräver, men också möjliggör, en gymnasieutbildning för alla ungdomar i Sverige. En utbildning som ger dem en försörjning och en trygg framtid. Som håller dem borta från ekonomisk utsatthet och kriminalitet. Arbetsmarknaden kräver det uppenbarligen, och att säga något annat till våra niondeklassare är inget annat än en lögn.
Maria Arkeby, biträdande verksamhetschef Tankesmedjan Tiden
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.