Vi bygger de fängelser S inte mäktade med
Moderaterna: Under tiden fortsätter vänsterpartierna med sitt ”släpp fångarna fria”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-11-28
DEBATT. Platsbristen hos Kriminalvården beror på att Socialdemokraterna inte ökade antalet platser i den takt som krävdes föregående mandatperioder.
När Moderaterna lämnade regeringen 2014 fanns det gott om anstaltsplatser. Men när vi tillträdde förra året, efter åtta års socialdemokratiskt styre, möttes vi av en akut platsbrist.
Trycket på Kriminalvården är och har varit högt under flera års tid. Den totala beläggningsgraden är just nu över 100 procent om man ser till antalet fasta platser. Med beredskapsplatser, det vill säga att två intagna delar cell och andra tillfälliga platser, är beläggningen 99 procent i häkte och 98 procent i anstalt.
Läget har varit akut under lång tid. Redan 2018 började trycket öka rejält.
Under både 2019 och 2020 var beläggningen 94 respektive 95 procent i häkte och anstalt. De senaste åren har det gjorts alldeles för lite för att bygga ut antalet platser och anstalter.
När alliansregeringen lämnade Rosenbad 2014 fanns en god marginal mellan behovet av och tillgången till platser i häkte och anstalt. Då var beläggningsgraden 85 procent. När vi förra året kom tillbaka till makten var läget ett helt annat.
Den moderatledda regeringen måste nu rätta till den platsbrist vi ärvt av Socialdemokraterna. Vi kommer ta ansvar för att Kriminalvårdens utbyggnad sker i samma takt som våldsbrotten blir värre och straffen högre.
På kort sikt handlar det om att ”lätta på trycket” genom fler dubbelbeläggningar, att fler utländska medborgare ska avtjäna sina straff i sina hemländer. Regeringen har gett ett uppdrag till Kriminalvården om att öka överförandet av straffverkställighet till andra länder med målsättning att frigöra anstaltsplatser.
Därtill ska möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands utredas. Dessutom ser regeringen över möjligheten att frigöra platser genom att Migrationsverket själva kan ta hand om förvarstagna, i stället för att de ska sitta i häkte.
När det kommer till de akuta åtgärderna för att avhjälpa platsbristen avslöjar dock vänsterpartierna sin inställning till brott och straff.
I stället för de av mig nämnda åtgärderna, vill vänsterpartierna ”lätta på trycket” genom att ta bort fängelsestraffet för de som sitter kortare tid på anstalt. Miljöpartiet har föreslagit detta i sin senaste budgetmotion och Vänsterpartiet har kommit med sådana förslag sedan tidigare.
Men faktum är att knappt tio procent av anstaltsplatserna upptas av intagna som sitter på fängelsestraff om sex månader eller kortare. I antal var det 533 platser av totalt 6146 platser vid det givna mättillfället år 2022.
Förkärleken för att ”släppa fångarna fria” går igen, maskerad som ett argument för att frigöra platser hos Kriminalvården.
För att lösa Kriminalvårdens platsbrist på längre sikt så handlar det om att bygga fler anstalter och häkten så att antalet fasta platser blir många tusen fler. Både för att lösa den ärvda, akuta platsbristen, men också för att möta det ökade behovet av platser som Tidöavtalets reformer kommer att innebära.
De kommande åren ökar därför regeringen Kriminalvårdens anslag med över 60 procent, från 14,1 miljarder till 22,6 miljarder. Sedan regeringsskiftet har vi fattat beslut om 660 nya platser och runt om i landet pågår just nu ett 60-tal projekt.
Regeringen gav tidigt Kriminalvården i uppdrag att beräkna vad reformerna i Tidöavtalet kommer innebära för myndigheten. Därtill har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa en ny utbyggnadsplan.
Den ska redovisas i september och det är först då vi har hela bilden klar för oss. Men i september fick vi en första redovisning, som bland annat visar att bara förtätning och dubbelbeläggning kan ge upp till 2100 ytterligare platser, vilket motsvarar fem till sex stora anstalter och ett stort häkte.
Redan nu står det dock klart att Tidöavtalets effekter på Kriminalvårdens verksamhet kommer ligga flera år framåt.
Effekten på Kriminalvården av en straffskärpning syns nämligen först när den ytterligare strafftid som skärpningen innebär ska avtjänas. Om ett straff dubblas från två till fyra års fängelse, inträder den extra belastningen på Kriminalvården således först efter 16 månader sett till den villkorliga frigivningen.
De senaste tio åren har den grova brottsligheten eskalerat. Utvecklingen har varit tydlig och synbar för alla att ta del av. Trots detta prioriterade inte Socialdemokraterna att bygga ut Kriminalvården i nödvändig takt för att möta verkligheten.
Den moderatledda regeringen tar nu ansvar och storsatsar på att bygga ut Kriminalvården så att den möter både dagens och framtidens behov.
Louise Meijer, gruppledare för Moderaterna i justitieutskottet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.