Vi behöver både rusta – och gå med i Nato
Replik från Moderaterna om Sveriges försvar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-12-13 | Publicerad 2016-12-12
DEBATT. Stig Henriksson (V) anser att endast en ömsesidigt upplevd säkerhet kan bana väg för avspänning, nedrustning och fred och att Sverige därför bör byta säkerhetspolitisk linje. Tyvärr talar den negativa säkerhetspolitiska utvecklingen emot. Sverige måste istället stärka den sammantagna försvarsförmågan, både genom ett svenskt Nato-medlemskap och genom ett stärkt svenskt försvar.
Säkerhetsläget i Östersjöområdet kommer att fortsätta försämras. Enligt Försvarsmakten är fyra områden centrala: Ryssland fortsätter att stärka sin militära förmåga; nya tekniska system för långdistansbekämpning kommer att placeras ut i Östersjöområdet; Sverige kommer att påverkas vid en eventuell konflikt i närområdet samt att hotet från hybridkrigföringen kommer att öka.
Det är inte vi i Sverige eller inom Nato som agerar mot Ryssland. Vi reagerar däremot på den ryska upprustningen och det nya agerandet inklusive annekteringen av Krim, provokationer samt cyber- och propagandaangrepp. Ett närområde där konflikt har blivit vardag och nya kärnvapen placeras ut kräver svenska motåtgärder.
Arbetet med att höja försvarsförmågan och bygga upp totalförsvaret måste börja omgående. Redan nu behöver försvarsberedningen ges ett nytt uppdrag för att förbereda nästa försvarsbeslut.
När omvärldsläget försämras kan Sverige inte hoppas på att stå utanför en eventuell konflikt i närområdet. Sverige behöver skapa säkerhet tillsammans med andra och frågan om ett svenskt Nato-medlemskap är mer aktuell än någonsin.
Karin Enström, utrikespolitisk talesperson (M)
Hans Wallmark, försvarspolitisk talesperson (M)
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.