Kjempegøy – men var är alla vi losers?
Debattören: ”Skam” misslyckas med att porträttera oss andra – vi som aldrig ens blev bjudna på fest
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-08-27 | Publicerad 2017-01-14
DEBATT. ”Skam” är drittgreit. Kjempegøy. Om någon påstod något annat skulle jag fråga om de ködder med meg. Men serien framför ett farligt och falskt budskap om hur tonåringar ska vara.
Det är inte unikt för ”Skam”. I princip alla highschool-filmer som gjorts de senaste 30 åren har misslyckats på precis samma punkt: De minst coola på festerna framställs som de absoluta töntarna. Och det är inte sant.
I säsong 1 framställs Eva och Vilde som sociala outcasts. Sanningen är att de bara tillhör det nedre lagret av det absoluta toppskiktet. Jag gissar att 40 procent av eleverna på min gymnasieskola inte ens blev bjudna till fester. Och om all populärkultur framställer Eva och Vilde som losers: vad är då vi andra?
Serien riktar sig till 15-åringar. När jag var femton brukade jag scrolla igenom Facebook-flödet och se vad de andra gjorde. Sedan kände jag mig som en riktig jävla sopa. För jag spelade World of Warcraft, tittade på TV-serier och hängde på Reddit när de andra hittade på riktiga grejer.
Jag verkade vara den enda på skolan som inte blev bjuden på festerna som alla andra var på, och det gav mig ett sådant magont av utanförskap att jag ville kräkas.
I efterhand vet jag att det inte var sant. Vi var hundratals elever på skolan som inte festade, men vi såg inte varandra eftersom det inte är något man postar på sociala medier. Att man inte festar. Eller att man sitter hemma och skriver noveller.
Serier som ”Skam” misslyckas återigen med att porträttera oss andra. När serieskaparna ska bygga en karaktär som är ännu mer utanför än Eva så vet de inte ens vad de ska göra: så de skapar Kasper. Ett socialt freak med mördartendenser. Att porträttera en helt vanlig kille eller tjej som hellre tittar på New Girl än går på Penetrators-fester finns inte på kartan.
Det skapar en bild av att ett visst typ av tonårsliv är normalt, och att ett annat inte är det.
Det förstärker bilden många redan får via Facebook: att de som festar och är sociala är de som gör rätt. Och att tonåringar som sitter hemma ensamma är de som gör fel.
Jag hatar att en i övrigt så genial serie bidrar till det.
Jonathan Lundberg,
21 år, journalist och ekonomistudent
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.