Makthavare – nu krävs det verklig förändring
57 Right Livelihood-pristagare: Det här måste ni göra nu för att undvika vår planets sammanbrott
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-06-03
DEBATT. Vår planet står inför existentiella hot orsakade av mänsklig påverkan på land, hav och luft – hot mot jordens ekosystem och dess många livsformer.
Stockholm +50 ger oss möjligheten att göra de kollektiva förändringar som är nödvändiga för att förhindra en katastrofal kollaps av ett eller flera ekosystem – och som skulle kunna innebära slutet för vår civilisation.
Nu måste vi anta en politik för att skydda framtiden för allt liv. Det är hög tid att sluta diskutera minimala åtgärder, och i stället göra de verkliga förändringar som krävs.
Vi, 57 Right Livelihood-pristagare från sex världsdelar, uppmanar till brådskande åtgärder. Vi måste lämna återvändsgränden av exploaterande relationer med miljön och med varandra, och skapa ett samhälle där naturens rättigheter, mänskliga rättigheter och framtida generationers rättigheter tas till vara.
På det sättet kan vi skapa en hållbar och säker framtid.
Vi uppmanar framför allt – men inte enbart – regeringar att:
- Lämna fossila bränslen i marken. Det är dags att gå från att reglera koldioxidutsläpp till att stoppa den fossila ekonomin. Vi uppmanar länder att gå med i Beyond oil and gas alliance och att förhandla fram ett avtal för att stoppa all utvinning av fossila bränslen samt stödja övergången till fossilfria ekonomier.
- Avsluta allt ekonomiskt stöd till fossila bränslen. Detta inkluderar avskaffandet av subventioner och investeringar i fossilindustrin, och i stället skapa ekonomiska incitament för förnybar energi och en övergång till gröna ekonomier.
- Minska militärbudgetar och investera i mänsklig säkerhet. Mycket av de 20 biljoner kronor som årligen spenderas på militären – inklusive alla de 1 000 miljarder kronor som spenderas på kärnvapenkapprustningen – skulle kunna investeras bättre i miljöskydd, folkhälsa, förnybar energi och övergången till gröna ekonomier;
- Öka det juridiska ansvaret för att skydda vår planet och framtida generationer. Detta inkluderar att respektera resultatet av de prejudikat som bland annat fallet Urgenda mot Nederländerna utgör. Stötta initiativet att ta frågan om klimatförändringar till Internationella domstolen, i enlighet med det faktum att rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö nyligen erkänts som en grundläggande mänsklig rättighet.
- Anamma begreppen ”Rights of nature” och ”Earth Trusteeship” i vårt förhållande till planeten jorden och i våra politiska och juridiska system. Detta inkluderar erkännande av ekocid (storskalig miljöförstöring som innebär omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem eller livsmiljöer) som ett brott mot mänskligheten, och naturens rättigheter som relevanta och bindande för regeringar.
- Säkerställa att företag och andra ekonomiska intressen följer principerna för mänskliga rättigheter och miljöskydd. Stöd utkastet till ett bindande fördrag om transnationella företags skyldigheter att säkerställa sitt ansvar gällande kränkningar av mänskliga rättigheter, också i relation till miljölagstiftning.
- Säkerställa ett hållbart jordbruk som ger näring åt alla. Stöd lokal livsmedelsproduktion och agroekologiskt jordbruk genom subventioner, reformer och skattelättnader.
- Säkerställa en rättvis representation av ursprungsbefolkningar, kvinnor och utsatta grupper när klimat-, freds- och säkerhetspolitik utformas och implementeras. Detta i linje med FN:s råd för mänskliga rättigheters riktlinjer för lika deltagande i politiska processer på olika nivåer.
Ovanstående åtgärder är inte på något sätt en fullständig lista över vad som behöver göras. Men de är väsentliga för att undvika ett planetärt sammanbrott och utgör även viktiga verktyg för att ta itu med de problem som många Right Livelihood-pristagare arbetar med att lösa.
Världens länder måste vidta kraftfulla och konkreta åtgärder för verklig, radikal och transformativ förändring.
Alice Tepper Marlin, USA
Alyn Ware, New Zealand
Aminatou Haidar, Västsahara
Amory Lovins, USA
András Biró, Ungern
Angie Zelter för Trident ploughshares, Storbritannien
Anwar Fazal, Malaysia
Basil Fernando, Hong Kong
Birsel Lemke, Turkiet
Chico Whitaker, Brasilien
Colin Gonsalves, Indien
Daniel Ellsberg, USA
David Suzuki, Kanada
Dipal Barua, Bangladesh
Fernando Rendon för The International poetry festival of Medellín, Colombia
Frances Moore-Lappé, USA
Framtiden i våre hender, Norge
Greta Thunberg, Sverige
Hans Herren, Schweiz
Hanumappa Sudarshan, Indien
Helen Mack, Guatemala
Helena Norberg Hodge, Australien
Helmy Abouleish för organisationen SEKEM, Egypten
Henk Hobbelink, för organisationen GRAIN, internationell
Herman Daly, USA
Hunter Lovins, USA
International Baby Food Action Network, internationell
Jacqueline Moudeina, Tchad
Juan Pablo Orrego, Chile
Jumanda Gakelebone för The first people of the Kalahari, Botswana
Katarina Kruhonja, Kroatien
Krishnammal Jagannathan, Land for Tillers’ Freedom (LAFTI), Indien
Martín von Hildebrand för COAMA, Colombia
Maude Barlow, Kanada
Michael Succow, Tyskland
Monika Hauser, Tyskland
Nnimmo Bassey, Nigeria
Pat Mooney, Kanada
Paul Walker, USA
Petra Tötterman Andorff för Kvinna till kvinna, Sverige
P.K. Ravindran, KSSP, Indien
Rachel Stroer för organisationen The land institute, USA
Raúl Montenegro, Argentina
Ritwick Dutta och Rahul Choudhary för organisationen Legal initiative for forest and environment, Indien
Rossella Miccio, Ordförande för Emergency, Italien
Ruth Manorama, Indien
Sahabat Alam, Malaysia (Jordens Vänner Malaysia)
Shrikrishna Uphadyay, SAPPROS, Nepal
Siila Watt-Cloutier, Kanada
Sima Samar, Afghanistan
Sulak Sivaraksa, Thailand
Theodor van Boven, Nederländerna
Tony Rinaudo, Australien
Vandana Shiva, Indien
Vesna Teršelič, Kroatien
Vladimir Slivyak, Ryssland
Zafrullah Chowdhury, Bangladesh
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.