Andra länder sprider falsk fakta om corona
Debattörerna: Angreppen för att försvaga Sverige ökar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-03-22
DEBATT. Sverige och världen genomlever nu en kris som vi åtminstone i vårt land inte upplevt i mannaminne. Det innebär en stor prövning för hela vårt samhälle och ställer viktiga frågor om sammanhållningen i Sverige såväl som solidariteten i Europa på sin spets.
Ledarskap efterfrågas på många håll.
I ett utsatt läge blir också vårt samhälle än mer känsligt för påverkanskampanjer och desinformation. När människor upplever osäkerhet ökar risken att utsättas för, och utnyttjas av, aktörer som inte vill oss väl.
På senare tid har det bland annat rapporterats om allt fler försök från utländska statsaktörer att utnyttja den rådande situationen för att än mer försvaga Sverige och andra europeiska länder som drabbats hårt av coronaviruset.
Det är djupt beklagligt att vi i den svåra situation som vi nu befinner oss i också tvingas att ta upp dessa frågor.
Dessvärre är risken påtaglig att denna typ av hot fortsatt kommer att drabba våra öppna samhällen under överskådlig tid framöver.
Under de senaste veckorna har påverkansoperationerna varit omfattande, vilket nu också synliggörs i den europeiska debatten. Genom olika kanaler och på olika språk sprider utländska statsaktörer motsägelsefulla berättelser för att så frön av osäkerhet, misstänksamhet och för att vidga motsättningar.
Debatten polariseras, samhällen splittras och oron ökar. Man utnyttjar berättigad kritik mot myndigheter och regeringar, och spär på med alternativa fakta och konspirationer.
I frågan om coronaviruset har det också funnits ett uppenbart intresse av att sprida teorier kopplade till frågan om varifrån viruset härrör liksom att smutskasta andra länder i syfte att undgå rättmätig kritik mot det egna landet.
Samtidigt har den demokratiska världen under lång tid drabbats av desinformationskampanjer riktade mot just folkhälsofrågor.
Så kallade trollfabriker med tydlig koppling till utländska stater har gett kraft åt anti-vaccinrörelser runt om i Europa och på andra håll i världen, vilket skapat svåra påfrestningar för de samhällen som drabbats värst.
Det är nu av stor vikt att Sverige liksom övriga EU förmår att stå emot de krafter som genom ryktesspridning och konspirationsteorier försöker försvaga vårt land, våra institutioner och vårt europeiska samarbete. Här har vi alla ett ansvar.
På våra myndigheter såväl som på regeringen vilar ansvaret att upprätthålla stringens i sin kommunikation. Otydlighet i krissituationer kan få allvarliga följder.
Utredningen om den nya myndigheten för psykologiskt försvar som presenteras senare i vår är i sammanhanget också ett steg i rätt riktning och något som Moderaterna drivit på.
I kampen mot desinformation – precis som i kampen mot coronaviruset – krävs också en stark europeisk samverkan.
För att möta de geopolitiska utmaningarna i pandemins spår är det av stor vikt att stärka den europeiska utrikestjänsten och det viktiga arbetet som EU-kommissionen i dag bedriver för att motverka desinformation. Lika viktigt är det här och nu att medlemsstaterna visar solidaritet, särskilt mot de som drabbats värst.
Naturligtvis ska det finnas utrymme för en öppen och saklig debatt kring hur Sverige och övriga Europa hanterar den pandemi som nu drabbar oss.
Lika viktigt är att våra samhällen har förmågan att stå emot de krafter som nu försöker utnyttja detta svåra läge för att försvaga oss och vårt sätt att leva.
Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson (M)
Jessika Roswall, EU-politisk talesperson (M)
Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.