Gymnasieskolan måste förändras
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-08-26 | Publicerad 2015-08-25
M: Många problem kvarstår trots Alliansens reformer
DEBATT. Under Alliansregeringen genomfördes flera viktiga reformer som rör gymnasieskolan. Skollagen uppdaterades, betygssystemet ändrades och det blev en tydligare uppdelning mellan yrkes- och högskoleförberedande program. Det var bra och angelägna reformer.
Samtidigt kvarstår problem, speciellt om man ser till det stora antal elever som varje år hoppar av gymnasiet eller lämnar det utan kompletta betyg. Förbättrad yrkes- och studievägledning, ett utökat samarbete med näringslivet och en översyn av den nuvarande gymnasieskolans kursupplägg är därför viktiga steg framåt för en bättre gymnasieskola.
En av anledningarna till att unga inte hamnar på rätt utbildning i gymnasiet är bristande studie- och yrkesvägledning. Enligt en undersökning av Skolinspektionen (2013) har endast 28 procent av niondeklassarna en klar bild av vilka gymnasieprogram som finns och hela 45 procent uppger att de inte har någon vuxen att prata med om sina framtidsplaner. Det måste förändras. Studie- och yrkesvägledningen måste uppvärderas.
Ett annat område med stor förbättringspotential är kopplingen mellan gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Genom utökat samarbete mellan näringslivet och gymnasiet, inte minst på yrkesprogrammen, kan fler elever få en tydligare bild av hur framtiden inom ett visst yrke kan se ut. Även samarbete mellan olika gymnasieskolor och mellan gymnasieskolor och högskolor kan bidra till att fler elever fullföljer sin utbildning. Att påbörja sådana projekt, som exempelvis nu sker i Halland, är utmärkt.
Slutligen finns ett behov av att se över gymnasieskolans struktur. Dagens kursutformade gymnasieskola har både fördelar och nackdelar och är i behov av utvärdering. Korta kurser med slutbetyg efter varje avslutad kurs kan innebära en stor stressfaktor då eleven måste prestera på topp från dag ett. Det finns få ”morötter” för den som vill förbättra sig under sin tid i gymnasieskolan.
Vidare bör utredas om dagens ”kurssystem” ger extra mycket luft i schemat. Inställda lektioner gör i så fall det etter värre. Dagens system gör det också svårare att byta program, vilket då förlänger gymnasiestudierna.
Det finns också skäl att se över om det vore bättre att återgå till årskursvisa betyg med sammanfattande slutbetyg samt en veckovis arbetstid i stället för den nuvarande "garanterade" undervisningstiden.
Gymnasieskolan är i skriande behov av en timplan som i realiteten garanterar alla elever ett visst minimimått av lektioner i respektive ämne. De måste genomsnittligt vara fler än vad dagens system innebär och de ska användas till undervisning och inte till självstudier.
Våra elever har rätt att vänta sig en gymnasieskola som förbereder dem för arbetsmarknaden och använder deras studietid på bästa sätt. Vi vill därför undersöka hur studie- och yrkesvägledningen kan förbättras och hur samarbetet mellan gymnasiet och näringslivet kan utökas. Därtill kommer vi moderater att önska ett tilläggsdirektiv till den statliga gymnasieutredningen, som innebär att vi vill utreda även kursgymnasiet, som nu verkat i cirka 25 år.
Vår strävan är att vi i gymnasieutredningen ska kunna nå samsyn och konkretisera ett antal genomförbara förslag för en gymnasieskola där alla elever fullföljer sina utbildningar och går bättre rustade mot sitt första jobb.
Michael Svensson
Riksdagsledamot (M)
Ledamot i utbildningsutskottet
Moderaternas representant i den statliga gymnasieutredningen