Sänkt skolpeng skulle straffa friskoleelever
Slutreplik från friskoleorganisationer om svenska skolsystemet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-08-30
SLUTREPLIK. Fler elever än någonsin har nyss börjat på en friskola. Detta är glädjande och ett kvitto på friskolornas allt viktigare funktion i samhället. Linnea Lindquist vill säkert också höja kvaliteten i skolan men tyvärr tycks hon inte lika positiv till valfrihet och lika villkor.
I repliken påstås att förslagen i Likvärdighetsutredningen inte motverkar friskolor utan i stället ökar valfriheten. Men sett till friskolornas små marginaler skulle en kraftigt sänkt skolpeng till friskolelever minska antalet valbara skolor. Det skulle också vara orättvist mot alla friskoleelever.
Vidare påstås att friskolorna är överkompenserade och ersätts för ett ansvar de inte har – att ordna skolplats till alla. Det är sant att kommunens uppdrag är större. I
lagen står dock att kostnaden för detta inte ska räknas in i underlaget för skolpengen. Påståendet är alltså fel.
Lindquist säger också att vi försöker lura läsarna. Friskolornas riksförbund har aldrig dolt att friskolelever i genomsnitt har högre utbildningsbakgrund. Även om skillnaden minskar ju fler som väljer en friskola.
Bilden är dock mer nyanserad. Många enskilda huvudmän har elever vars föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå är lägre än riksgenomsnittet, vilket vi också påtalar i artikeln. Att Lindquist inte tycker att drygt 200 huvudmän är många får stå för henne.
Omkring 400 000 elever har redan valt en friskola. En sänkt skolpeng för friskoleelever skulle bestraffa dem och underkänna deras val. Detta vore både olyckligt och respektlöst.
Sofia Larsen, ordförande Friskolornas riksförbund
Marie Pilfalk, vice ordförande Friskolornas riksförbund
Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega tjänsteföretagen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.