Staten hjälper oseriösa företag driva in skulder
KD: Det här måste vi göra för att färre ska hamna i skuldfällan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-03-28
DEBATT. När lättillgängliga sms-lån och andra högkostnadskrediter formligen sköljer över människor riskerar vi att alltfler får en skuldbörda de inte mäktar med att bära.
Vi ser nu en skenande överskuldsättning och en situation där tusentals i dag fastnar i skuldfällans grepp när oseriösa och skrupelfria kreditföretag söker upp personer med låg betalningsförmåga, låter dem hamna i omfattande skuld och sedan ber staten om hjälp med att driva in skulderna.
Därefter sätter regelverket ofta upp hinder som gör det mer eller mindre omöjligt för många att betala av sina skulder. Nu måste vi både förhindra att människor hamnar i överskuldsättning, och ge fler en väg ut.
År 2011 var det totala skuldbeloppet hos Kronofogden 62 miljarder. Tio år senare hade det ökat till 94 miljarder, alltså en ökning med 52 procent. Över 100 000 personer lever med löneutmätning. År 2020 låg skulden hos inkassoföretagen på all-time-high och rekordmånga ansökte om skuldsanering.
Att hamna i skuldfällan påverkar inte bara den skuldsatte utan också många närstående. Under första halvan av 2021 berördes exempelvis 273 barn av vräkningar, klart fler än samma period 2020.
En del av förklaringen till överskuldsättningen ligger i lättillgängliga högkostnadskrediter, exempelvis sms-lån, som med hjälp av en aggressiv, uppsökande marknadsföring riktar in sig mot personer i utsatta situationer med dåliga förutsättningar att kunna betala tillbaka.
Detta sker inte sällan sent på kvällarna, då vi vet att en betydande del av skuldsättningen kopplad till spel och konsumtion sker, och då det är vanligare att omdömet är försämrat av exempelvis alkohol.
Trots ränte- och kostnadstak medför de korta löptiderna att den effektiva räntan kan uppgå till flera hundra procent. Och om skulden sedan inte kan betalas så kommer ränta-på-ränta-effekten, vilken placerar alltför många unga, utsatta och deras barn i en negativ och självförstärkande skuldspiral.
Sedan ber samma oseriösa företag om statens hjälp med att driva in skulderna via Kronofogden.
Därför är det är hög tid att politiken agerar på riktigt både för att färre ska hamna i skuldsättning och för att fler ska kunna ta sig ur skuldfällan. Kristdemokraterna föreslår därför ett antal reformer i en ny rapport.
Några viktiga förslag är:
- Inför nattförbud för utbetalning av krediter. Finland har i flera år haft ett förbud mot att betala ut pengar för lån före klockan sju morgonen, givet att lånet söktes och beviljades mellan klockan 23 och 07. Kronofogden har länge hävdat att detta även bör införas i Sverige.
- Sänk räntetaket från dagens 40 procent.
- Inför ett nationellt skuldregister som säkerställer gedigna kreditprövningar.
- Inför en möjlighet för personer att stänga av sig själva från högkostnadskrediter och själva skydda sig mot aggressiv marknadsföring från oseriösa låneföretag, liknande ett NIX-register som förhindrar låneföretag att ta kontakt.
- Öka möjligheten för fler att få skuldsanering genom förändrade regler.
- Inför en omvänd avräkningsordning så fler kan betala av sin skuld snabbare. Kronofogden har hävdat att nuvarande avräkningsordning, när den skuldsatte först betalar räntor och avgifter istället för grundskulden, är ett systemfel.
- Skjut till ytterligare medel till Kronofogden för särskilda insatser med att motverka överskuldsättning, med fokus på barnfamiljer.
Fler måste kunna sig ur skuldfällan och återfå framtidstron. Kristdemokraterna har förslagen för att vända utvecklingen med överskuldsättningen i samhället.
Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)
Larry Söder, konsumentpolitisk talesperson (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel