3,4 miljarder extra i krisstöd till kulturen
Amanda Lind och Per Bolund: Nytt reformpaket som saknar motstycke
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-09-09
DEBATT. När coronakrisen sveper fram och stora delar av kulturen stannar blir det uppenbart vad den betyder för oss människor. Därför ska vi göra allt som står i vår makt för att kulturens kris inte blir djupare eller längre än nödvändigt, och att de som drabbas får stöd och hjälp under krisens gång.
Under våren har nästan 1 miljard kronor tillförts kulturområdet i extra krisstöd. Pengar har gått till arrangörer, institutioner och enskilda kulturskapare. Insatserna har bidragit till att många av kulturlivets aktörer kunnat överleva den första akuta fasen av krisen. Men mer behöver göras.
I dag presenterar vi en satsning på kulturen som saknar motstycke i vår historia.
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om att 3,4 miljarder extra ska anslås till kulturen för 2020 och 2021, utöver de extra stöd och åtgärder som tidigare aviserats.
Aldrig någonsin har ett sådant omfattande kulturpaket sjösatts. Men aldrig tidigare har heller omfattningen av den kris vi nu befinner oss i varit så omfattande och djup. En extraordinär situation kräver extraordinära åtgärder, och därför behövs ett ordentligt kris- och stimulanspaket för att rädda kulturlivet och hjälpa kulturen att återstarta.
Redan 2020 tillförs 1,5 miljard till kulturen för att finansiera förnyade krisstöd, både till större aktörer och till enskilda kulturskapare. Pengarna ska även kunna användas till stöd för att skapa smittskyddsäkra evenemang, underlätta produktion av kultur under krisen och till andra stimulanser för kulturlivet under 2020.
Även om restriktionerna minskar så kommer det ändå ta lång tid för kulturen att återhämta sig. Det tar tid innan människor börjar röra sig ute i samhället som tidigare, och många kulturverksamheter har lång planeringshorisont.
Därför ska en extra stimulansmiljard tillföras kulturområdet för 2021 för att kulturlivet under det år som ligger framför oss ska få stöd till omställning och återstart. Med en extra återstartsmiljard kan institutioner, arrangörer och andra kulturaktörer få en nystart, kulturskapare i hela landet får ökade möjligheter att utöva sina yrken och allmänhetens tillgång till konst och kultur kan öka.
Utöver detta finns några särskilda områden som är värda att lyfta fram som exempel på hur regeringen satsar på kulturlivets återstart för 2021.
Det regionala kulturlivet, med dess mångfald av teatrar, scenkonstinstitutioner, bibliotek, museer, fria grupper och mycket annat, stärks genom att kultursamverkansmodellen tillförs ytterligare 300 miljoner kronor för 2021.
De fria kulturskaparna är samhällets innovatörer, och ibland även dess provokatörer. De är viktiga för vårt samhälles intellektuella och konstnärliga utveckling, och frågan om konstnärers villkor är därför en angelägenhet för hela vårt samhälle.
Våra fria konstnärer bidrar med estetik – såväl skönhet som skevhet – men är också samhällets kritiska betraktare som ger oss perspektiv på vad det innebär att vara människa.
Därför ska kulturskapare kunna arbeta under bättre ekonomiska villkor. Vi satsar 80 miljoner kronor på en förstärkt konstnärspolitik, där stärkta ersättningar och stipendier utgör konstnärspolitikens grundpelare.
Regeringen vill också se ökade investeringar i svensk samtida konst. Moderna museet och Statens konstråd får vardera ytterligare 25 miljoner kronor med uppdraget att investera i det svenska konstlivet under 2021.
Samhället mår bra av att konsten är närvarande i det offentliga rummet och på våra institutioner. Det ger våra miljöer estetiskt liv och färg, och bidrar till fler konstnärliga uttryck runt om i hela Sverige.
Alla barn och unga ska kunna möta kulturen redan i skolan. Därför investerar vi 25 miljoner i en stärkt Skapande skola och satsar 230 miljoner på läsfrämjande insatser, bland annat genom att genomföra Läsdelegationens förslag, vilket innebär att en rad av samhällets aktörer kraftsamlar för att stärka barns och ungas läsförmåga och intresse för litteratur.
Dessutom fördubblar vi stödet till kulturskolan, från 100 till 200 miljoner per år, så att fler unga ska kunna stå på scen och lära sig spela ett instrument. Starka kulturskolor ger starka samhällen.
Detta reformpaket för kulturen innehåller av nödvändighet en del rena krisstöd till ett hårt prövat kulturliv. Men en nation med höga kulturpolitiska ambitioner kan inte nöja sig med att införa det ena krisstödet efter det andra.
Vi behöver höja blicken och även se framåt: det kommer en dag efter krisen, och då behöver politiken bidra med stöd till omställning och återhämtning. Och precis detta gör regeringen med de budgetsatsningar som presenteras i dag.
Med 3,4 miljarder extra till kulturen kan kulturlivet få en ny start.
Amanda Lind, kulturminister (MP)
Per Bolund, språkrör Miljöpartiet (MP)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel