Skolan på väg mot ekonomisk kollaps
Sveriges lärare: 12 miljarder back – det skärs överallt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-05-09 | Publicerad 2023-05-06
DEBATT. När regeringens tilläggsbudget släpptes fick inte skolan några extra pengar. Ett felaktigt beslut som innebär ett svek mot skolsektorn. Och nu kokar det i lärarleden.
I Stockholm och Göteborg håller Sveriges lärares lokalföreningar demonstrationer 6 maj (Stockholm) och 25 maj (Göteborg) och det planeras för liknande aktioner på fler håll.
Nu presenterar vi undersökningen ”Pengarna är slut” som visar på hur omfattande besparingar som planeras ute i kommunerna runtom i landet. Det skärs ner överallt, vilket är förödande för skolans verksamhet.
- Tre av fyra föreningars förtroendevalda ser en sämre ekonomi i år än förra året. Lika illa ser det ut när de får uppskatta hur det kommer se ut 2024. Då anger förtroendevalda i fyra av fem föreningar att allt talar för att det kommer se ännu sämre ut nästa år.
- Tre av fyra anser att resurserna inte räcker för att skolan ska nå målen. Mellan 72 och 86 procent av föreningarna, beroende på vilken skolform svaret avser, anser att de givna resurserna är för låga för att det ska vara möjligt att nå skolans mål.
- Hälften av medlemmarna anger att det skett försämringar av lärartätheten
Därutöver anger medlemmarna att det sparas på skolans stödfunktioner. Sämst ser det ut vad gäller elevassistenter där närmare fyra av tio medlemmar har sett en minskning på sin skola.
Inför budgetarbetet i höstas krävde vi 25,4 nya miljarder. Med facit i hand kan vi konstatera att sammanlagt 16 miljarder sköts till av regering och kommuner, vilket innebär ett fortsatt underskott på 9,4 miljarder. Räknar vi dessutom in de kostnadsökningar som inflationen gett hittills under 2023 så krävs ytterligare 3 miljarder.
Det innebär att svensk skola i dag går minst 12 miljarder back.
Trots detta vill regeringen nu hävda att man har gjort unikt stora budgetsatsningar på skolan och avser då de otillräckliga medel som skjutits till från i år.
Det stämmer dock inte. Sanningen är den att svensk skola redan innan inflation och lågkonjunktur var underfinansierad.
De nedskärningar som nu drabbar förskolor och skolor får direkta och allvarliga konsekvenser för såväl kvaliteten i undervisningen som för lärares arbetsmiljö.
Personaltätheten och lärartätheten minskar, resurspersoner försvinner, klasserna blir större, tid till för- och efterarbete minskar och lärarna betalar med sin egen hälsa.
Sveriges lärare kräver att:
- Staten tar huvudansvaret för finansiering, resursfördelning och likvärdighet. Det är staten som sätter målen för utbildningen, men kommunerna som ska ge resurser för att uppfylla det. Det är bara staten som har de ekonomiska muskler som krävs för att återupprätta likvärdigheten i svensk skola.
- De långsiktiga riskerna med neddragningar på skolan lyfts fram. Det måste göras ordentliga risk- och konsekvensanalyser av hur kunskapsresultat och arbetsmiljön kommer påverkas men också av de långsiktiga konsekvenserna: Vad innebär besparingarna för Sverige som kunskapsnation?
- 12 miljarder kronor i omedelbar satsning. För att få stopp på nedskärningarna behöver stat och kommuner omedelbart satsa tolv miljarder kronor.
Sverige kan inte spara sig till en framtid som stark kunskapsnation, utan staten måste ta ansvar för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet.
Det handlar om hela Sveriges framtid och välstånd.
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande, Sveriges lärare
Åsa Fahlén, förbundsordförande, Sveriges lärare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.