Så ska vi stoppa att kriminella rymmer
Ministrarna: Vi ser allvarliga systemfel som ska ändras
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-04-18 | Publicerad 2023-04-17
DEBATT. I början av februari fritogs en man från en av Kriminalvårdens transporter utanför ett sjukhus i Norrköping. Mannen var dömd till tio års fängelse för mordförsök. I onsdags var det tyvärr dags igen. Då fritogs en morddömd 17-åring i samband med ett tandläkarbesök i Södertälje.
Inget rättssamhälle kan acceptera fritagningar som dessa. Det är ett hån mot brottsoffren och deras anhöriga. Det är ett slag i ansiktet på polis och åklagare som lyckats lagföra brottslingarna. Det är ett angrepp på Kriminalvårdens medarbetare. Det är stötande för medborgarna och innebär att farliga kriminella rör sig fritt i samhället.
I dag har justitieministern träffat Kriminalvårdens generaldirektör för att få information om de två senaste fritagningarna och vilka åtgärder som myndigheten omedelbart vidtar för att höja säkerheten vid transporter. På onsdag lyfts samma frågor med generaldirektören för Statens institutionsstyrelse (Sis), när justitieministern och socialtjänstministern besöker det Sis-hem i Södertälje där den fritagna 17-åringen var placerad.
I dag kan vi också meddela att regeringen inom kort kommer att ge ett särskilt uppdrag till Kriminalvården om att stärka säkerheten vid transporter.
Uppdraget ska genomföras i samspel med Sis, Migrationsverket och Polismyndigheten. Det handlar om att förhindra fritagningar genom att göra rätt säkerhetsbedömningar så att bland annat beväpnad bevakning genom Polismyndigheten används vid rätt tillfällen.
Alla omständigheter om den senaste fritagningen är ännu inte kända, och mordrättegången mot den dömda 17-åringen pågår fortfarande i hovrätten.
Men fallet riktar ljuset på ett antal allvarliga systemfel som den här regeringen har ärvt och är fast besluten om att ändra på.
- Inrätta särskilda ungdomsfängelser. I dag verkställs straffen för grovt kriminella tonåringar på Sis-hem. Men dessa är inte rustade för att ta hand om grovt kriminella. Därför kommer vi införa särskilda ungdomsfängelser för de grövsta unga brottslingarna. I augusti kommer utredningsförslag som gör det möjligt att gå från ord till handling.
- Förbättra säkerheten på Sis-hemmen. I väntan på ungdomsfängelserna måste tillgången på mobiler och datorer på Sis-hemmen kraftigt begränsas. I dag kan intagna i praktiken hålla kontakt med omvärlden och planera brott och rymningar. Personalen får endast i undantagsfall ta ungdomarnas mobiler, och då i max 14 dagar.
En pågående utredning är tänkt att lämna förslag om att begränsa detta i höst. Vi tidigarelägger nu åtgärdsförslagen så att dessa lämnas redan före sommaren. I tillägg till detta så kommer en utredare även se över möjligheterna att utföra rums- och kroppsvisitationer samt inpasseringskontroller vid Sis-institutioner. Dessutom kommer vi att se över möjligheten att vårdinsatser som till exempel tandläkarvård kan ske vid institutionen. - Gör det olagligt att rymma. I Sverige är det inte brottsligt att rymma från fängelse eller sluten ungdomsvård. En sådan ordning är orimlig. Att rymma måste i sig vara straffbart. Samhällets signaler ska vara entydiga, och konsekvenserna för den som rymmer måste bli ännu mer kännbara. Vi återkommer i närtid till frågan.
- Skärp straffen för unga brottslingar. I dag kan ungdomar under 18 år inte dömas till längre tid än fyra år i sluten ungdomsvård. Det gäller även för mord och andra grova brott. Även om barn måste särbehandlas vid straffbestämningen så står dagens låga straff inte alls i proportion till brottens allvar. Den stötande straffrabatten för dem som är över 18 år ska bort, för dem under 18 år ska den ses över och dagens maxgräns för sluten ungdomsvård på fyra år ska höjas ordentligt.
- Inför stramare krav för medborgarskap. Enligt uppgift blev den aktuella 17-åringen svensk medborgare i våras samtidigt som han var efterlyst för mordet. Dagens regler ställer nämligen inga krav på skötsamhet för ungdomar som blir svenska medborgare genom en så kallad anmälan. Detta är bara ett exempel på regelverkens stora brister. Kraven för att bli svensk medborgare måste stramas upp ordentligt. Regeringen kommer i närtid att återkomma till processen för att förverkliga det.
Regeringen har tagit på sig ansvaret att lägga om kursen och få ordning på Sverige. Många av reformerna ovan har också sin grund i Tidöavtalet. Gängbrottsligheten ska tryckas tillbaka. Tryggheten ska återupprättas. Och det fria och öppna samhället ska försvaras.
Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M)
Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.