Detta har vi gjort de första 100 dagarna
Partiledarna bakom Tidöavtalet: Samarbetet fungerar väl
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-01-19
DEBATT. Sedan regeringen tillträdde har vi fyra samarbetspartier arbetat hårt med att leverera skarp politik.
Samarbetet mellan våra partier fungerar väl, och fortskrider enligt plan. Vi gör det vi har kommit överens om. Vi kommer inför varje budgetår uppdatera samarbetets projektgrupper.
Nästa torsdag har regeringen suttit i exakt 100 dagar. Kommande vecka kommer varje projektgrupp att presentera vad som gjorts, vad som är på gång och vad som ligger allra närmast att genomföra.
Men redan i dag kommer vår första delredovisning, med de 40 viktigaste besluten.
1. Ordning i invandringspolitiken
Bara med en stram migrationspolitik kan Sverige på sikt klara integrationen och bygga ett inkluderande samhälle.
Antalet kvotflyktingar minskas från 5 000 till 900 per år och Migrationsverkets arbete med att återkalla uppehållstillstånd i fler fall stärks. De inre gräns- och utlänningskontrollerna stärks.
Samtidigt intensifieras arbetet med att utvisade ska återvända till sina hemländer med nya uppdrag till Migrationsverket och biståndsmyndigheten Sida.
2. En stärkt rättsstat
En offensiv har inletts för att återupprätta statens våldsmonopol. Alla rättsvårdande myndigheter får ökade resurser.
Direktiv har tagits fram och utredare har tillsatts för att införa visitationszoner och anonyma vittnen.
Kriminalvården har fått i uppdrag att förbereda en kraftig expansion. Vi har inlett arbetet för att uppnå en polistäthet som motsvarar genomsnittet i EU och påbörjat arbetet med att inrätta en utbetalningsmyndighet för att stoppa fusket med skattepengar.
För att bryta nyrekryteringen har regeringen beslutat om nya åtgärder, som att reglera kommuners brottsförebyggande arbete i lag och förslag om att tillåta sociala insatser till barn över 12 år utan vårdnadshavares samtycke.
Vi ser också till att stärka tillgången till föräldraskapsstöd i hela landet.
3. Stöd till hushållens ekonomi
Inflationen är hushållens största ekonomiska fiende just nu. Därför har vi lagt en återhållsam budget för att inte spä på inflationen.
Skatten på bensin och diesel har sänkts med 1 krona per liter och reseavdraget har höjts från 18,50 till 25 kronor per mil.
Skattebördan för landets lantbrukare lättas genom skattesänkning på jordbruksdiesel. Elstödet för hushåll i södra Sverige börjar betalas ut i februari och gasstöd är på väg till västsvenska gasnätet.
Ett nytt uppdrag om elstöd för hushåll i hela Sverige för perioden november–december 2022 är på väg. Utöver detta behåller vi också A-kassan på en högre nivå.
4. Offensiv för energin och klimatet
Regeringen arbetar nu med att reparera ett skadat svenskt energisystem och klara den gröna omställningen.
Den 1 januari öppnade det nya superdepartementet. Svenska kraftnät och Energimyndigheten dammsuger nu marknaden på all tillgänglig elproduktion.
Incitamenten för kraftvärme har ökats genom att avskaffa kraftvärmeskatterna. Vi har ett mål om en trygg elförsörjning och har påbörjat arbetet för att säkerställa elproduktion på rätt ställen och med rätt egenskaper.
Vi har beslutat om tilläggsuppdrag om stärkta incitament för vindkraft och påbörjat arbetet för ny, planerbar och fossilfri kärnkraft genom flera satsningar och lagändringar.
Laddinfrastrukturen byggs parallellt ut med en omfattande satsning på infångning och lagring av koldioxid (CCS).
5. En mer jämlik hälso- och sjukvård
Ett intensivt arbete pågår för att kapa vårdköerna, förbättra tillgängligheten och öka jämställdheten i vården.
I budget 2023 avsätts 2 miljarder kronor för att öka antalet vårdplatser i ett prestationsbaserat system. Flera åtgärder vi lägger fram kommer att öka den statliga styrningen av vården. Bland annat har regeringen avsatt 100 miljoner kronor i budget 2023 för att inrätta en nationell vårdförmedling i statlig regi.
6. Återupprättad kunskapsskola
Vi tar nu krafttag för att återupprätta kunskapsskolan. Undervisningstiden i lågstadiet utökas i svenska och matematik.
I årets budget tillförs medel för lovskola och för läromedel av hög kvalitet. Vi satsar på fler speciallärare och arbetet att reformera friskolesystemet har påbörjats. Vi förstärker också tillsynen och granskningen av skolor med konfessionell inriktning för att motverka extremism.
Sverige behöver förändring och förändring är också möjlig. Tillsammans har vi nu inlett det arbetet.
Ulf Kristersson, partiledare (M)
Ebba Busch, partiledare (KD)
Johan Pehrson, partiledare (L)
Jimmie Åkesson, partiledare (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.