Extrema sparkrav på staten slår mot folket
Facken: Nu måste regeringen svara på vad vi ska prioritera bort
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-12
DEBATT. Stora varsel väntar i staten. Uppsägningar och neddragningar kommer slå hårt mot samhällsservicen och arbetsmiljön på våra myndigheter. Nu måste regeringen tänka om.
Regeringens budget för 2024 ska inom kort klubbas i riksdagen. Den innehåller extrema sparkrav på myndigheterna. Utöver den årliga besparingen som kallas produktivitetsavdraget, i år på knappt två procent, ska ytterligare en procent av alla kostnader kapas på de flesta myndigheter. Rättsväsendet och försvaret är de enda som tillåts växa.
Den extra neddragningen tog myndigheterna på sängen när finansministern presenterade det i höstas. Dessutom kommer det samtidigt som inflationen gett kraftigt ökade kostnader.
Fackförbundet ST och Akademikerförbundet SSR organiserar en stor andel av alla som jobbar på statliga myndigheter. Våra förtroendevalda varnar nu för konsekvenserna av regeringens besparingar.
Våra medlemmar i staten går redan på knäna. Vi har sett åratal av effektiviseringar, där samma personer ska göra mer och mer jobb varje år utan att få rätt förutsättningar för det.
I en undersökning bland Fackförbundet ST:s medlemmar uppger fyra av tio att de inte hinner utföra sitt uppdrag ordentligt och tvingas prioritera bort viktiga arbetsuppgifter minst en gång i veckan.
Arbetsförmedlingen har allt fler arbetssökande som ska hjälpas till jobb av allt färre arbetsförmedlare. Skatteverket har meddelat att 180 provanställningar avslutas, Försäkringskassan 450. Försäkringskassan kortar dessutom sina telefontider och Statens servicecenter sina öppettider.
Det sker redan innan den nya budgeten är antagen i riksdagen.
Vi ser att neddragningarna försämrar servicen till medborgare; sjukskrivna vittnar om att det inte går att komma fram när de ringer Försäkringskassan och många oroar sig för sin sjukpenning.
Det minsta regeringen kan göra i det här läget är att vara ärlig med vilka effekter besparingarna kommer få. Vilka uppgifter ska myndigheterna sluta med; betala ut barnbidrag? Stötta arbetslösa?
Regeringen har inte gett besked, i stället ligger uppgifterna kvar som tidigare. Länsstyrelserna blir av med resurser men ska fortsätta utveckla beredskap för klimatförändringar.
Regeringen hävdar till och med att beredskapen för krig och kriser ska stärkas. Ekvationen går inte ihop.
De närmaste veckorna ska regeringen besluta om nya regleringsbrev för myndigheterna. Regleringsbrev är instruktioner till myndigheter om vad de ska prioritera och nya uppdrag.
Tidigare år har det ofta inneburit en hel rad nya utmaningar att lösa. De kommer inte fungera i år. Nu måste regeringen stryka uppdrag.
När regeringen och SD i vår budgetförhandlar på nytt behöver de tänka mer långsiktigt. Att systematiskt spara rakt av på alla myndigheter är skadligt och leder till kronisk underbemanning.
Verksamheten blir sämre utförd. Den som behöver hjälp med blanketter på ett servicekontor får resa längre. Den sjukskrivna vänta på ersättning. Samhällets arbete med krisberedskap halkar efter.
Regeringen måste lyssna på de statligt anställdas varningsrop om en ohållbar situation. Utöver försämrad samhällsservice blir arbetsmiljön för våra medlemmar odräglig. Risken ökar att de väljer att lämna sina jobb och söka sig bort från staten. Då har vi en kompetensbrist att hantera, något som många myndigheter redan varnar för.
Regeringens neddragningar är utan någon plan. I det korta perspektivet behövs tydlighet med vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras bort. Inför nästa år behöver regeringen tänka om. Allt annat är oseriöst.
Britta Lejon, ordförande Fackförbundet ST
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel