Sluta spara – låna så Sverige blir bättre
Debattörerna: Behovet av investeringar är enormt, välfärden fungerar inte och tågen står stilla
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-03-24 | Publicerad 2017-03-23
DEBATT. Sveriges ekonomi går som en Tesla, sa finansministern en gång. I jämförelse med många andra länder har Sverige hög tillväxt.
Arbetslösheten sjunker och sysselsättningen ökar. Men trots detta var arbetslösheten säsongsrensat vid senaste mätningen i januari svindlande hög, nämligen 6,9 procent. Och det är långt kvar till EU:s lägsta arbetslöshet.
Den lägsta arbetslösheten i EU för närvarande har Tjeckien med 3,7 procents arbetslöshet. Tyskland har 4,1 procent arbetslöshet. För att komma ner till denna nivå måste ungefär 270 000 fler vara sysselsatta i Sverige år 2020. Det är inget som löser sig av sig självt. Regeringen måste vidta åtgärder.
Samtidigt som Sverige har hög arbetslöshet så är statsfinanserna bland de bästa i Europa. Maastrichtskulden i Sverige är 43,2 procent av BNP. Som jämförelse är Tysklands statsskuld 70,1 procent av BNP.
Sveriges statsfinanser lämnar utrymme för regeringen att agera och pressa ned arbetslösheten. Dessutom har de senaste rapporterna visat på att statens budget går bättre än väntat. Statsskulden beräknas minska kraftigt kommande år.
Stefan Löfven åker nu land och rike runt för att lyssna in hur vanligt folk har det och vad som oroar dem i sin vardag. Det som framkommer är att man undrar hur skolan ska kunna ge våra unga kunskap, hur omsorgen om våra äldre ska bli bättre och hur vi ska korta vårdköerna.
En fungerande välfärd är en viktigtdel i det som Socialdemokraterna kallar den svenska modellen.
Vi kan konstatera att investeringsbehovet i Sverige är enormt. Välfärden håller inte måttet, tågen står stilla och ungdomarna har ingenstans att bo. I det utbredda påtvingade deltidsarbetet finns en dold arbetslöshet, en resurs som inte tas tillvara. Regeringen har en grannlaga uppgift i att få ordning på samhällsbygget.
Det krävs kraftfulla tag. Den socialdemokratiska kongressen måste ta nya steg mot en modern finanspolitik om regeringen ska nå målet om lägst arbetslöshet i EU 2020.
I dagens takt kommer regeringen skjuta långt över målet. Ett resultat som kommer leda till sämre pensioner och lägre investeringar i infrastruktur och välfärd. Arbetslöshetsmålet kan nås, men en mer expansiv ekonomisk politik är nödvändig.
En lägre arbetslöshet skulle innebära lägre omkostnader för kommunernas försörjningsstöd och låsa upp resurser att investera i skola och omsorg. Pensionssystemet skulle få in mer pengar vilket på sikt skulle gynna nivån på pensionerna.
Stora internationella organisationer som IMF och OECD förespråkar i dag en mer expansiv ekonomisk politik. Analyser efter finanskrisen har visat på att stimulanseffekterna är större än vad man tidigare räknade med. Synen på en mer expansiv ekonomisk politik är inte längre kontroversiell inom ekonomkåren. Dock har frågan ännu inte nått svenska politiker.
Behoven av investeringar inom exempelvis infrastruktur, bostäder, vatten och avlopp samt energinäten är mycket stora. För att investeringarna på dessa områden inte ska tränga undan andra nödvändiga jobbskapande satsningar inom bland annat välfärden, skolan och arbetsmarknadspolitiken behöver investeringarna lånefinansieras.
Genom lånefinansiering frigörs större statsfinansiellt utrymme jämfört med dagens ordning då hela investeringen finansieras med anslag över statsbudgeten.
Investeringar skapar jobb och tillväxt såväl i dag som i framtiden. Det bygger Sverige starkt och ger förutsättningar för EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Det tycks skönjas en skepsis hos regeringen själva för att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Vi ställer oss därför frågan: Varför ge upp innan man ens försökt?
Johan Lindholm
Jonas Wallin
Magnus Pettersson
Susanna Gideonsson
Mikael Johansson
Mats Jutterström
Janne Rudén
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.