Nätkasino vanligaste vägen in i missbruk

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-03-29

Debattören: Reklamen vänder sig nu allt mer till kvinnor

DEBATT. Problem med spel om pengar skadar den drabbade, omgivningen – och samhället. En direkt riskfaktor är tillgängligheten och utformningen av spelen.

Även om de som har problem ofta spelar på många spelformer är vissa spel mer problematiska än andra, som spelmaskiner på restauranger med serveringstillstånd. Men det går att påverka; åtgärder som obligatoriska spelkort har bidragit till en kraftig minskning av omsättningen de senaste åren.

Den spelform som oftast uppges som mest problematisk av de hjälpsökande som ringer Stödlinjen för spelare och anhöriga är nu i stället nätkasinon – snabba spel på internet med hög tillgänglighet och som inte har tillstånd att finnas i Sverige. Mellan 24 och 29 procent av nätkasinospelarna är problemspelare.

Könsperspektiv på spel behövs. Spelproblem är vanligast i gruppen män 18–24 år, där vi såg en fördubbling mellan 1997/98 och 2008/09. Var tionde man i den gruppen har problem med spel. Män spelar oftare och för mer pengar än kvinnor.

Män och kvinnor har olika spelbeteende där män i högre utsträckning spelar på spel som bygger på inslag av upplevd strategi (som sportspel, poker och trav) och i offentlig miljö medan kvinnor oftare spelar på slumpspel, som lotterier och bingo.

Men det är viktigt i sammanhanget att se att kvinnor och män som spelar regelbundet och inom liknande spelformer har spelproblem i samma utsträckning.

Vidare finns tecken på att andelen kvinnliga problemspelare kan öka: Under ett år byts tre fjärdedelar av problemspelarna ut mot 100 000 ”nya” problemspelare. Nära hälften av dessa är kvinnor. Det är en signal på att kvinnors spelande måste tas på allvar.

Många personer med spelproblem, inte minst kvinnor, upplever stigmatisering. Kunskapen kring vad spelproblem är och får för konsekvenser för män respektive kvinnor måste ökas. Ett könsperspektiv behövs för att få ett effektivt förebyggande arbete. Men det är viktigt att se de övergripande likheterna mellan könen för att inte förstärka det stereotypa då det både försvårar förebyggande arbete och jämställdheten.

Spelproblem är ett folkhälsoproblem som skapar ojämlikhet och påverkar många. Spelberoende (hasardsspelsyndrom) är numer en missbruksdiagnos, men det behövs ingen beroendeproblematik för att få allvarliga långsiktiga negativa konsekvenser av sitt spelande.

Vi vet att hälsa, sociala relationer och ekonomi påverkas negativt av spelproblem. Två procent av befolkningen 16–84 år beräknas ha spelproblem och drygt 262 000 personer, varav cirka 76 000 barn, beräknas bo i ett hushåll där det finns en person med spelproblem.

Spelproblem förstärker en redan rådande ojämlikhet då en större andel av problemspelarna återfinns bland ensamstående, personer födda utomlands, ungdomar och personer med en lägre utbildningsnivå. Detta trots att grupperna generellt spelar mindre frekvent och för mindre pengar än andra. Vi måste därmed förstå spelande i relation till livsvillkor och ekonomiska och sociala sammanhang.

Marknadsföring är viktig, inte minst ur könsperspektiv, då spelreklamen förstärker en stereotyp bild av hur olika spelformer kopplas till maskulinitet respektive feminitet.

Reklam för nätkasino vänder sig allt mer till kvinnor. Marknadsföring är vidare mest problematisk för ungdomar och de som haft spelproblem tidigare i livet. Det är allvarligt då unga är en riskgrupp och återfall utgör en femtedel av de nya problemspelarna vilket gör återfallsprevention till en central del i det förebyggande arbetet.

För att nå målet om en sund och säker spelmarknad behövs en spelreglering där sociala skyddshänsyn är i fokus i diskussionen om marknadsföring, om vilka spelformer som ska vara tillåtna och under vilka villkor.

För att motverka spelberoende i samhället krävs även ett förebyggande arbete och stöd till personer med spelproblem och deras anhöriga. I det arbetet behövs ett folkhälsoperspektiv och ett könsperspektiv.

Jessika Svensson

utredare, spelprevention

Folkhälsomyndigheten