Hur frisk du kan bli beror på var du bor

Debattören: Bristen på personal allt allvarligare – nu kräver vi långsiktighet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-05-26

helskärm

DEBATT. Tre av fyra väljare anser att sjuksköterskor måste få högre lön för att råda bot på sjuksköterskebristen, visar nya siffror från Novus. En majoritet av svenska folket är beredda att betala mer i skatt om pengarna öronmärks till högre löner.

Vårdförbundet kräver nu att staten tar ansvar för en lönesatsning för sjuksköterskor och barnmorskor. Antalet sjuksköterskor måste öka med 45 000 till år 2030 så att Sverige får lika hög andel sjuksköterskor som övriga Norden.

Vården är en av väljarnas viktigaste frågor i årets valrörelse. En av anledningarna är att förväntningarna stiger samtidigt som missnöjet med vården ökar.

Svensk sjukvård är på väg att halka efter – vi har betydligt färre sjuksköterskor per invånare än övriga Norden och vi har färre öppna vårdplatser per invånare än något annat land i Europa.

Vårdplatsbrist handlar inte om antalet rum eller sängplatser. Problemet är att proffsen som ska jobba där saknas. Särskilt stort är behovet av specialistsjuksköterskor, det yrke som det lenligt Arbetsförmedlingen råder störst brist på.

Det är svårt att rekrytera och behålla rätt kompetens. Och vi som finns i vården vet att lönen är en av de viktigaste orsakerna till att man lämnar.

Novus har på uppdrag av Vårdförbundet gjort en undersökning som visar på ett starkt stöd för höjda löner för vårdpersonal som lösning på vårdens problem. Tre av fyra väljare eller 76 procent tycker att sjuksköterskor behöver ges klart högre löner för att råda bot på sjuksköterskebristen. En majoritet av svenska folket är till och med beredda att betala mer i skatt om pengarna öronmärks till högre löner för vårdpersonal. Även när vårdyrkena ställs mot andra yrkesgrupper finns ett brett stöd för högre löner till sjuksköterskor. Det är en tydlig signal till våra politiker.

En konsekvens av platsbristen är att vården inte blir jämlik och inte ges efter behov. Olika vård ges till människor beroende på kön, ålder, utbildningsnivå eller bostadsort.

En annan konsekvens är vårdskador – enligt SKL drabbas 110 000 patienter varje år av vårdskador till en kostnad av nio miljarder kronor. En analys från Socialstyrelsen visar på tydliga samband mellan bristande bemanning och kompetens och ökade risker för vårdskador.

Det går att vända den här utvecklingen! Svensk vård ska vara i världsklass. Inte för några, utan för alla. Vi föreslår ett reformpaket för sjukvården:

1. Statligt ansvarstagande för högre löner. En lönesatsning på specialistsjuksköterskor och barnmorskor i form av en höjning av lönen med totalt 10 000 kronor på fem år. För avancerade specialistsjuksköterskor krävs 15 000 kronor mer per månad med direkt verkan.
2. 45 000 nya sjuksköterskor och barnmorskor. Antalet sjuksköterskor måste öka med 45 000 till år 2030 så att Sverige får lika hög andel per capita som övriga Norden. Det ska finnas en barnmorska per födande kvinna i aktiv förlossning. Totalt krävs 2 000 fler utbildningsplatser till sjuksköterska och 1 000 till specialistsjuksköterska per år fram till år 2030.
3. Innovation och digitalisering. Staten bör avsätta 100 miljoner kronor för personcentrerad nära vård. Samtidigt måste takten i vårdens digitalisering öka och gå snabbare.
4. Lagstiftning för kompetensutveckling. Det behövs lagstadgad och reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. Alla vårdens arbetsgivare bör erbjuda utbildningsanställningar för att specialistutbilda sjuksköterskor.
5. Ny nollvision. Samhället bör enas om en nollvision för vården. Ingen ska dö i kö, ingen ska falla mellan stolarna, ingen ska nekas att föda i Sverige, ingen ska nekas vård i Sverige, ingen ska skadas av vården och ingen ska bli sjuk av att vårda andra.

Vi förväntar oss att politikerna ser oron bland medborgare och inom vårdens professioner. Nu krävs långsiktighet och ansvarstagande för att vända utvecklingen. Ett statligt ansvarstagande för högre löner och kompetensutveckling skulle vara avgörande.

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel