Omförhandla - om ni vill kalla er rödgröna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-09-16
MP-toppar: Bolagen får makten i nya handelsavtal – regeringen får inte låta det ske
DEBATT. Beslut kan tas i demokratisk ordning – eller i annan ordning. De handels- och investeringsavtal som EU nu förhandlar med USA (TTIP) och redan färdigförhandlat med Kanada (CETA) handlar om beslutsvillkoren för detta sekel: demokrati eller något som ligger bortom folkstyret, postdemokrati.
Avtal som TTIP, CETA riskerar att bli till tvångströjor för demokratiskt beslutsfattande. Multinationella koncerner och deras advokatarméer kommer att kunna stämma länder som inför strängare miljölagstiftning eller återkommunaliserar verksamheter. Skärpt arbetsmiljölagstiftning utmålas som handelshinder.
Den globala eliten avfärdar all kritik. Philip Morris har dock redan stämt Australien för landets tobakslagstiftning om logotypfria cigarettpaket och Vattenfall har krävt skadestånd på 4,7 miljarder euro av den tyska staten för beslutet om kärnkraftsavveckling.
Australien vann till slut, denna gång. Bolaget lyckades dock tack vare stämningen försena liknande folkhälsolagar i tre andra länder.
Exemplen där stora företag försökt tvinga stater till lydnad är flera:
• Kommunpolitiker i Mexiko nekar USA-baserade Metalclad en deponi för giftigt avfall för att skydda vattnet. Genom en stämning får företaget 15 miljoner dollar i skadestånd.
• Veolia har stämt Egypten för att landets regering beslutat höja den lagstadgade minimilönen.
• Den amerikanska gruvkoncernen Renco har stämt Peru. Landets regering vill försvara folkhälsan i La Oroya genom att kräva att företaget åtgärdar giftiga utsläpp från Renco:s smältverk där.
Hot om jättelika skadestånd begränsar det som hittills utgjort normalt parlamentariskt lagstiftningsarbete. Dessutom går besluten inte att överklaga, ens i högsta domstolen. Fackföreningsrörelsen (med undantag av svenska LO) och miljörörelsen på båda sidor av Atlanten kämpar mot TTIP och CETA.
Dessa avtal ger även en gräddfil in i lagstiftningsprocessen och särskilda mötesgrupper sätts upp där företag får chans att kräva omförhandling av redan gjorda kompromisser i lagstiftningen när de tycker att handeln störs. Istället för normal debatt ska utländska företag först få säga sitt och kanske stoppa bra förslag, innan vi andra ens får diskutera dem.
Det finns ett fungerande rättsväsende. Det finns redan nationella förvaltningsdomstolar, högsta domstolen, Europadomstolen etc. De duger åt alla andra, de får duga åt utländska företag också. Är rättsväsendet korrupt är det bättre att rätta till det än att införa specialdomstolar för utländska företag. De nya avtalen går mycket ut på att acceptera andra länders regelverk som sina egna, varför då inte acceptera domstolarna?
Kommerskollegium har snabbgranskat CETA, de kom fram till att allt är frid och fröjd. Detta står i stark kontrast till de hundratals professorer i internationell rätt och domare runt om i EU som i skarpa ordalag kritiserar CETA/TTIP.
I regeringsförklaringen står det:
Regeringen stödjer att EU inom kort undertecknar ett nytt handelsavtal med Kanada. Förhandlingarna med USA kring handels- och investeringsavtalet fortsätter. Målet är ett så ambitiöst avtal som möjligt samtidigt som möjligheten att upprätthålla och stärka skyddet för löntagare, miljö, människors och djurs hälsa säkerställs. Avtalen ska respektera demokratiskt fattade beslut. Sverige ska vara ett föregångsland för fri och rättvis handel.
En regering som ställer sig bakom CETA och TTIP – i stället för att kräva omförhandlade avtalstexter som inte bakbinder demokratin – är inte längre rödgrön.
Det rödgröna projektets trovärdighet kräver att regeringen sätter ner foten när EU:s ministerråd inom kort tar beslut om CETA. Den proposition som följer måste otvetydigt utgå från att folkstyret gäller, utan gräddfiler för transnationella bolag.
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.