Så sätter vi stopp för ”fake news”
Debattörerna: Situationen i Sverige är akut - även för vuxna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-02-27
DEBATT. ”Fake news” håller på att förgifta samtalsklimatet i Sverige och det finns risk att vi bara sett början. I förlängningen står vårt demokratiska system på spel. Vi håller med finansminister Magdalena Andersson om problemet och har ett konkret förslag: Regeringen bör omedelbart tillsätta ett råd med uppgift att rusta medborgarna mot falska nyheter och algoritmisk påverkan.
Viral spridning sker blixtsnabbt. Ofta görs det utan eftertanke eller källkritisk granskning av innehåll och sanningshalt. Det sker ibland av okunnighet, men också mycket medvetet av krafter som genom lögner och osakliga vinklingar vill påverka samhällsdebatten och den politiska utvecklingen.
De senaste månaderna har vi sett en intensiv medierapportering om falska nyheter och organiserad desinformation. Mycket har handlat om utvecklingen i Ryssland och det amerikanska presidentvalet. Men samma metoder används varje dag i Sverige och det måste vi gemensamt rusta oss mot. Nästa år är det allmänna val och 2019 är det val till EU-parlamentet. Val som kan vara vattendelare för den demokratiska utvecklingen i både Sverige och Europa.
Vi instämmer i den fara Magdalena Andersson ser. Vi vill också ha ett samhälle som präglas av tillit. Ett samhälle där vi är överens om grundläggande gemensamma fakta och om hur fakta tas fram.
Skolan har en viktig roll att lära barn och ungdomar medie- och informationskunnighet. I dag inkluderar det förståelse för bland annat digitala kanaler och källkritik. Skolbibliotekarierna spelar en stor pedagogisk roll för att i samarbete med lärarna stötta eleverna att nå sina mål.
Vi menar att situationen är akut även för vuxna. Den mediala utvecklingen är snabb och möjligheterna att använda medier för strategiska syften som propagandakrig och terrorhandlingar är många.
Tillgång till information och förmågan att bedöma dess trovärdighet är en förutsättning för att vara delaktig i det demokratiska samhället och för det demokratiska samhället som sådant. Här behövs biblioteken, som enligt lagstiftaren ska främja kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteksverksamhet i alla dess former har en bred medborgerlig förankring och baseras på tillgång till medier och jämförande läsning/studier.
Oavsett medieform har bibliotekarier har en lång och gedigen utbildning i källhantering och kritisk granskning av medier. Alla kan utnyttja bibliotekens tjänster för bättre faktakoll. Det finns folkbibliotek i Sveriges alla kommuner och specialbibliotek på exempelvis sjukhus, myndigheter och forskande organisationer. I det livslånga lärandet möter du en bibliotekarie från det att du är elev till dess att du som student får stöd med informationssökning inom universitet och högskola. I arbetet med att rusta människors kompetens på detta område är biblioteksverksamhet en självklar del av lösningen.
Vi föreslår att regeringen omgående tillsätter ett råd, med bred förankring, med uppgift att stärka medborgarnas förmåga att identifiera falska nyheter och algoritmisk påverkan. Staten ska självklart inte agera faktagranskare, men har ett stort ansvar för att människor ska utveckla förmågan att hantera och kritiskt granska information.
Likaså har staten ett ansvar för att informationen ses som fri och inte ägs eller monopoliseras av globala plattformar utan publicistisk granskning. I grunden handlar detta om att värna ett demokratiskt samhälle, där nyhetsförmedling, debatt och politiska beslut grundas i fakta som vi är överens om.
Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening
Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet