De gör miljonvinst på våldsutsatta kvinnor
Kvinnojourer: Förbjud vinsterna på skyddade boenden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-02-21 | Publicerad 2023-02-14
DEBATT. Vi är mitt i en nationell kris, men den verkar gå allmänheten helt förbi. För oss på de ideella kvinno- och tjejjourerna är det dock mer än påtagligt, för att inte tala om hur det är för kvinnorna vi möter.
Kvinnor och barn som utsätts för mäns våld nekas skyddat boende för att kommunerna inte har råd. Anledningen? Upphandlade privata aktörer tar mellan två och tre gånger så mycket betalt av kommunerna som de ideella jourerna gör – och de plockar ut mångmiljonvinst på köpet.
Men vi tar det från början.
Privata bolag som upphandlats av kommunen gör alltså mångmiljonvinster på att erbjuda kvinnor och barn plats på skyddat boende.
Samtidigt rapporterar kvinnojourer runt om i landet att våldsutsatta kvinnor och barn inte ges skydd på boenden när de kontaktar socialtjänsten. Detta trots att många av kvinnorna får höga poäng i socialtjänstens egna riskbedömningsverktyg Freda.
Anledningarna till avslagen är varierande men ofta uppfattas våldet inte tillräckligt akut och allvarligt. Inifrån socialtjänsten vittnas det i stället om att pengarna helt enkelt inte räcker till.
I Sverige är det främst socialtjänsten som prövar kvinnors behov av skydd och bekostar insatser.
Utöver kommunens egna boenden erbjuder ideella kvinnojourer platser på skyddat boende, men sedan en bit in på 2000-talet finns även privata aktörer med i utbudet.
Roks jourer rapporterar att nålsögat för att få plats på skyddat boende har krympt de senaste åren.
Tidigare kunde kvinnor som levde med våldsamma män få komma till en jour för att andas ut. Hon fick möjlighet till en paus från den skräck hon lever med varje dag. En chans att samla kraft för att orka lite till, innan hon känner sig redo att lämna för gott.
Så är det inte längre. För att en kvinna ska få plats på skyddat boende måste våldet vara livshotande. Kriterier ska vara uppfyllda och det måste finnas lediga platser på något av de boenden som kommunen har upphandlat.
Och de privata aktörerna som erbjuder skyddat boende blir allt fler. Enligt Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden drevs åtta procent av boendena av privata bolag 2012.
2019 har denna siffra ökat till 37 procent.
Ofta är de privata boendena större och står nu för drygt hälften av alla platser. Nu har även dessa bolag organiserat sig och på en hemsida med ett namn slående likt vårt finns en lathund för hur en kan gå tillväga för att berika sig på kvinnors utsatthet.
Samtidigt framkommer det i en granskning av tidningen Hem & hyra från 2021 att samtliga anmälningar som gjorts till Ivo, inspektionen för vård och omsorg, gällande bristande kvalitet på skyddade boenden var gällande just privata utförare.
En natt på ett skyddat boende kostar vanligtvis kommunen omkring 1 000 till 2 500 kronor men vi har sett exempel på vunna upphandlingar för 3 500 kronor per natt.
Man brukar räkna med att en kvinna behöver mellan en och tre månader på ett skyddat boende innan hon kan börja sökandet efter en permanent plats att bygga upp sitt liv.
Här finns stora pengar att tjäna för den som drivs av ett vinstsyfte. Samtidigt vittnar kvinno- och tjejjourer om att det blir allt svårare för kvinnor och barn att beviljas skydd. Nästan alltid verkar det egentligen handla om att det inte finns tillräckligt med resurser hos kommunen.
Vi ser med stor oro på denna utveckling och har tidigare larmat om konsekvenserna. Redan 2019 utvärderade Europarådet Sveriges kvinnofridsarbete och presenterade kritik mot avsaknaden av långsiktig finansiering av skyddat boende för kvinnor.
Den ökade närvaron av privata aktörer med vinstsyfte fortsätter att äta upp resurser som borde gå till att erbjuda fler kvinnor och barn långvarigt skydd. Ändå saknar vi initiativ från politiskt håll för att stoppa vinstuttagen på skyddade boenden.
Nyligen presenterades ett förslag om att införa en tillståndsplikt för skyddade boenden. Vi menar att en sådan åtgärd inte kommer att lösa problemen som vinstdrivna aktörer skapar.
Den begränsar inte privata utförare från att göra vinst. Därför kommer pengar som skulle kunna gå till att betala för fler nätter på skyddat boende fortsätta gå till att finansiera vinster.
Kanske till och med i ännu högre utsträckning eftersom Socialstyrelsens nya krav på boenden riskerar att tvinga bort många av de ideella alternativ som finns i dag.
Vi menar sammantaget att detta är en dålig prioritering av resurser i en situation där just bristen på pengar ofta anges som en anledning till att inte fler kvinnor och barn erbjuds plats på skyddat boende.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige uppmanar nu våra riksdagspolitiker att genast förbjuda vinster på skyddade boenden. Kvinnors trygghet ska inte vara en vinstmaskin.
Priset för vinsterna som görs av de privata aktörerna betalas av skattebetalarna genom kommunernas redan pressade finanser. Priset på avslagen för att kommunens resurser inte räcker till betalas med kvinnors och barns liv.
Eva Risberg Abramsson, ordförande för Vilhelmina kvinnojour
Marie Halldén Heidemann, ordförande för Kvinnojouren i Mark, Svenljunga, Tranemo
Kim Loeld, ordförande för Haninge kvinnojour
Chiquita Persson, ordförande för Olofströms kvinno- och tjejjour
Monica Ericsson, ordförande för Kvinnojouren Marie (Vansbro, Leksand, Gagnef)
Sara Mühling, ordförande för Tjejjouren i Norrköping
Carina Sjöö, ordförande för Kvinnojouren i Gislaved
Helena Nässlander, ordförande för Alla kvinnors hus Karlstad
Linn Wegemo, ordförande för Kvinnohuset i Västerås
Birgitta Widén, ordförande för Kvinnojouren i Norrköping
Agnes Pettersson, ordförande för Tjejjouren skogsrå
Josephine Diffner, ordförande för Motala kvinnojour
Jessica Almrot, ordförande för Kvinnojouren Märta
Lisa Pehrsdotter, ordförande för Kvinnojouren blåklockan
Marita Stahl-Hjalmarsson, ordförande för kvinnojouren Snäckan
Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks)
Elisabeth Lindgren Edh, ordförande för kvinnojouren på Österlen
Olivia Svensson, vice ordförande för Kvinnojouren Ellinor och Tjejjouren
BeataElaine Sanches, verksamhetschef för Hultsfred Vimmerby kvinnojour
Vega Kihlström, ordförande för Kvinnojouren Athena Övertorneå-Överkalix
Cecilia Heikkinen, ordförande Kvinnoföreningen mot våld i Karlskoga/Degerfors
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.