Tandvården ska inte gräva hål i plånboken
Debattören: Dags att jämställa tandvård med övrig sjukvård
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-11-02
DEBATT. För 35 år sedan var 60 procent av de äldre tandlösa. I dag har de flesta svenskar sina egna tänder i behåll och vuxna svenskars tandhälsa anses också vara bland de bästa i världen.
Men fler egna tänder, i kombination med att vi lever längre, innebär också en förhöjd risk att drabbas av olika mun- och tandsjukdomar.
Fyra av tio pensionärer anser att de har problem med mun och tänder. Och nästan hälften av Sveriges äldre lider av begynnande tandlossning vilket kan utveckla olika sjukdomar. Som att drabbas av ökad risk för en första hjärtinfarkt eller att dö flera år i förtid.
I Sverige är det betydligt vanligare att avstå från tandvård än annan hälso- och sjukvård. Ofta beror det på att kostnaderna är så höga att man försummar tandvården av ekonomiska skäl. För i vårt land gäller det paradoxala att sjukvård ges efter behov men tandvård efter plånbokens storlek.
Ett tandläkarbesök kan visserligen resultera i lagade hål men kan också gräva djupa hål i plånboken. Enligt Socialstyrelsen har 15 procent av de vuxna avstått från tandvård, trots behov, främst på grund av de höga kostnaderna. Bland personer mellan 25 och 34 år är andelen ännu högre.
Många rapporter vittnar om de äldreboendes dåliga tandstatus liksom övriga brister i den dagliga munvården därför att den uppsökande tandvården kommer in alldeles för sent, i den mån den överhuvudtaget kommer in i bilden.
En tredjedel av landets kommuner tar sällan eller aldrig upp frågan om munhälsan när de äldres biståndsbehov ska bedömas.
Ny forskning visar också att munhälsoproblem är vanligt förekommande hos äldre personer på korttidsboenden. Hela 77 procent hade dessa problem, trots att de själva var nöjda med sin munhälsa.
Det räcker alltså inte med att enbart fråga om munhälsan och behovet av vård. Utbildad personal måste kontrollera att de äldre på egen hand klarar av den dagliga tandvården. Därför är det särskilt välkommet att Folktandvården i dessa coronatider utvecklar nya rutiner för kallelser till tandvård inriktad mot sköra äldre.
Socialstyrelsen har formulerat många vackra ord om målsättningen med tandvården. Den ska vara ”kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patient-fokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid”.
Men inget sägs om att tandvården ska vara ekonomiskt överkomlig för alla på lika villkor vilket var syftet när den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes 1974. Varför är det nästan gratis med en hjärtoperation medan det kan kosta tiotusentals kronor att ersätta en dålig tand?
Svaret är att i Sverige finns ingen helhetssyn på patienten. Så länge som denna saknas, så länge kommer också dagens högkostnadsskydd för sjukvård att exkludera tandvård. Hoppet står nu till att den pågående tandvårdsutredningen inser behovet av att alla delar av kroppen måste behandlas likvärdigt.
Ty munnen är inte bara en del av kroppen, den är också ingången till resten av kroppen. Ju färre och sämre tänder desto större risk att drabbas av andra kroppsliga sjukdomar.
Därför – hög tid att jämställa tandvård med övrig sjukvård. Det har man gjort i Danmark, Finland och Island. Sverige har inget att skylla på för att inte gå samma väg. Och inget att vänta på heller.
Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.