Äldreomsorgen kräver fler sjuksköterskor nu
Vårdförbundet: Tre åtgärder för att leverera vård av god kvalitet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-05-26
DEBATT. Under coronapandemin har strategin varit att skydda äldre och andra riskgrupper från att smittas. Att så många äldre i äldreomsorgen ändå har smittats är ett misslyckande för vårt samhälle. Pandemin är inte över och vi kan behöva leva länge med förhöjd smittorisk.
Vårdförbundet anser att kommunerna måste agera nu för att höja kompetensen och kvaliteten i svensk äldreomsorg - genom att anställa fler sjuksköterskor.
Det är pinsamt att inte behovet av sjuksköterskor nämndes av Sveriges Kommuner och Regioner eller av regeringen när de lanserade sitt äldreomsorgspaket, trots att det gjordes på internationella sjuksköterskedagen den 12 maj. Det är tyvärr symptomatiskt för synen på de äldre och äldreomsorgen.
Sverige har en växande grupp äldre personer, ofta multisjuka, som behöver alltmer kvalificerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Många har flera underliggande sjukdomstillstånd, komplex medicinering och är extra sårbara för covid-19.
Socialstyrelsens statistik över dödsfall visar att personer över 70 år drabbats hårdast av covid-19. Hälften av dödsfallen bland de äldre har skett på särskilda boenden. Det är ett underbetyg till vårt samhälles förmåga att skydda de äldre.
Men detta är inte personalens fel och de får inte bli syndabock i pandemins spår, när misslyckandet egentligen beror på samhällets prioriteringar. Det saknas inte bara personlig skyddsutrustning, utan även rutiner och kompetens.
Kommunal har rätt i sin kritik när det gäller anställningsförhållandena för omvårdnadspersonal. Det är nödvändigt att fler är utbildade, fast anställda och med bra arbetsvillkor.
Vi vill dock påminna att äldreomsorgen i dag har ett stort inslag av hälso- och sjukvård av god kvalitet och att kommunerna har ansvaret för det. Men för att kunna leverera vård på den nivån behöver kommunerna betydligt fler högskoleutbildade, legitimerade medarbetare med hälso- och sjukvårdskompetens.
Vi vill se dessa åtgärder:
- Anställ fler sjuksköterskor i äldreomsorgen. Trots att behoven av sjuksköterskekompetens ökar visar statistik från Socialstyrelsen att antalet sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård minskar. I Dagens ETC påpekar professor Marta Szebehely att var femte medarbetare på äldreboenden i Norge är en sjuksköterska, medan det i Sverige bara är var femtonde eller tjugonde. Kan det påverkat att Norge lyckats bättre med att hålla coronasmitta ute från äldreboenden? Detta behöver Sveriges kommuner utvärdera och lära sig av.
- Stärkt specialiserad omvårdnadskompetens. Specialistsjuksköterskor inom äldrevård och distriktssköterskor har den kunskap om personcentrerad, evidensbaserad och säker vård för äldre som behövs i kommunerna idag och imorgon. Men de måste bli många fler.
- Säkra hälso- och sjukvårdskompetens i ledningen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska varje kommun ska ha en Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Rollen har ett ledningsansvar för hälso- och sjukvården tillsammans med verksamhetschefen och är länken till regionens hälso- och sjukvård, inklusive smittskyddet. Dess ställning i kommunen måste säkerställas och i högre utsträckning finnas på ledningsnivå.
Den kommunala vården står för drygt 25 procent av sjukvårdens totala kostnader och sannolikt kommer det behövas än mer resurser framöver. För kompetens måste få kosta. Vårdförbundet kräver nu krafttag från regeringen och från kommunerna för en kompetenshöjning i den kommunala vården och omsorgen om äldre – så att samhället ger Sveriges äldre den omvårdnad de har rätt till.
Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet